... Medan jag cyklar i vad som mest kan liknas Europas r*vhål, Belgien alltså. Idag var det inte alls kul väder för att ge sig ut och cykla. 3-4 grader "varmt", dimmigt och blött. Snön som vräkt ned innan jul har nu börjat försvinna men isen ligger kvar och även den snömodd som bäddar in gång och cykelbanorna.
Så jag gjorde det enda man kan om man inte har heltäckande skärmar och gore-tex från topp till tå... Lade i en extra växel och sket i underlaget. Vyn jag mötte då:
Tveksamt roligt med andra ord, så jag kastade mig in i skogen och lägligt nog låg mig favvokulle Kevershäll precis där. Till en början blev jag lite tveksam då jag först var tvungen att forcera ca 200m med mjuk, tung och blöt snö. För att sedan mötas av en 20m lång och 1-2dm djup vattenpöl. Men det är ju utmaningarna som gör äventyret och utmaningarna slutade inte heller där. Kevershäll är vad det låter som, en stor stenhäll. Och det var en hel del is som hade runnit längs hällen på väg upp, sedan var det ju även det där med att komma igenom små trånga stenväggar med ett 710mm brett styre...
Men när jag tillslut kämpat upp mig till toppen fick jag min belöning. En dimmig men härligt stämningsfull utsikt över... skogen...
På vägen hem passade jag på att svänga förbi elljusspåret för att se hur mycket som var kvar av skidspåren. Förvånande var det en hel del kvar då de hade frusit till is innan det börjat töa. Något annat som hade frusit till is var grusvägen ut till elljusspåret... Ganska spännande med isgator när man kör odubbat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar