Visar inlägg med etikett MTB. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett MTB. Visa alla inlägg

onsdag 1 juli 2015

Årets projekt: #TrycksladdaSuggan

Hej hallå där! Nu är det dags igen att delge lite av mitt liv för er som fortfarande läser denna blogg istället för mina sociala medier. Ni kommer väl ihåg fjolårets projekt: #CrossaSuggan? Inte? Här är samlingstaggen: Hashtag CrossaSuggan

Extremt kort förklarat: Jag fick låna en Cyclo-Cross (på Svenska Cykelcross) från Canyon som jag tog mig an det enda långlopp jag inte jobbade som speaker på i fjol, Mörksuggejakten. Och nu är det dags igen. Även i år har jag fått låna en cykel från Canyon. Men denna gång är det en helt annan typ av cykel. Nämligen en Canyon Spectral CF 9.0 EX. Alltså går jag från cross till enduro. Två olika världar ska utforskas på samma tävling och under vad det verkar, liknande förhållanden.

Här är först några filmer på monstret som jag haft ett tag.





Det kommer som ni förstår att vara en helt annan typ av resa denna gång på Mörksuggan. Från helstelt och smala 29" hjul till fet heldämpat på 27,5" hjul. Mitt första intryck av Spectralen är att den är ruskigt snabb och kvick utför, precis som den ska vara med andra ord.
Men det är inte bara nedför som Enduron levererar, den är sjukt kul på platt mark också när det kommer små stenar eller liknande som man kan ta sats och hoppa lite på. Tack vare den kompakta geometrin och styvhet i både dämpare och hjul så får man dels lätt upp hjulen från marken men man landar också med god kontroll. Det kan bli en riktigt skoj resa det här.

En av premiärturerna gick i Faluskogarna där jag körde de handbyggda stigarna och pressade Spectralen (men mest mig) till max. Cykeln levererade, Falu Stigcyklisters leder levererade och jag försökte hänga med. En av filmerna ovan är från några av flygturerna jag tog mig på Källvikens Svarta. Vilket var första gången i mitt liv som jag tar sådana dropp faktiskt.

Läckra komponenter på hojen. Sram XO1 och Mavic Crossmax XL. Mumms!


Rätt läcker kolfiberram också. Fick den mattlackade versionen utan färg där man ser hela yttre kolfiberskalet. Stilren och aggresivt på samma gång.


#Trycksladd som det ska vara

Fullt ös på baksidan.

Brett styre också. Renthal Fatbar Carbon 740mm brett. Gäller att passa sig mellan träden..

Det var verkligen ett fett smil hela vägen på stigen "Every Time She Smiles" i Falun

Fett smil på Kevershäll hemma i Mönsterås också för den delen.

Som sagt man måste vara på sin vakt mellan träden ibland.

Ny hoj kräver nya utmaningar på gamla stigar. Stigarna i Långehäll Blomstermåla får lite mer byggda stigar. 

När man tittar ned. Både kolfiber och snigel...

Cykeln bara ber om bakhjulsåkning.
Då tar vi å väntar in Mörksuggejakten i Rättvik denna helg för att se hur två ytterligheter upplevs. Snart i en cykeltidning nära dig!

söndag 12 april 2015

Ett livstecken med episk cykling

Tänka avge ett livstecken och ett gäng vackra(?) bilder. Jag och Andreas tog oss an Kevershäll i går och fick så vi teg. Det är mycket teknisk åkning men också fantastiskt vackert. Nästan varje gång jag varit på hällen så har någon fått punktering. Denna gång var ingen skillnad. Vi fick varsin punktering på bakhjulet. Det gäller att passa sig för de vassa stenarna och ett däck med tunna sidor är inte att rekommendera. Hädanefter så heter hällen Punkahällen, som en tribute till Punkaberget i Falun (Jungfruberget). Båda höjderna är faktiskt ganska lika, mycket sten och teknisk cykling. Kevershäll har mer hällar dock, och Jungfruberget har mer höjdmeter (otippat va?).

Oavsett hade vi bra skoj på Punkahällen i strålande vårväder. Vi får se om Andreas lyckas leverera lite film från dagen. Tills dess, lite bilder:

Det var lite blött i början..

Navdjupt ungefär.

Men det ordnade upp sig ganska snabbt.



Punkatime!


Fredrik Erikssons berömda punkaplugg... Funka sådär... Mer övning behövs nog.


Magiskt dimmig utsikt på toppen. Nedförsåkningen var för rolig för att slösa bort med fotografier. 

Hade gött tills nästa gång!

torsdag 1 januari 2015

Förra årets tredje sista dag i bilder

Det var minus 15 grader i skogen. Cykelturen tog 2 timmar och vi frös bara lite om fötterna. Resten värmdes upp av naturens skådelspel och cykellycka. Nedan är ett försök till att återge det. Bilderna får tala för sig själva.























fredag 24 oktober 2014

Drog en Hellride och det där med tidningskändisskapet...

Men hej hallå där!

Det var länge sedan sist, men för er som vill hålla er lite mer uppdaterade om mitt liv så får ni gärna följa mig på mina sociala medier. På instagram är jag mest aktiv, sedan på twitter och sist på facebook. Och det av den anledningen att jag gillar bilder och ogillar skräp... Så var det sagt. För er som inte vill vara del av sociala medier så kan ni ändå följa mig och det genom mitt instagram och twitterflöde i högermenyn.

Hur som så har jag faktiskt inte haft tiden att skriva på bloggen och så har jag heller inte cyklat så mycket. Näst senast gången jag cyklade ordentligt var den 14 augusti då jag gjorde en "Photoshoot" på crossen till en artikel i senaste upplagan av Bicycling (nr 9, 2014).
Så här blev resultatet:
Köper ni tidningen så kan ni även läsa vad Fredrik Eriksson har att säga om mitt pass, bra eller inte?

Ungefär en månad innan dess den 17 augusti var jag ute på en lång fin MTB-tur som också resulterade i bilder till en cykeltidning. Den gången var det Allt om MTB (nr 4, 2014) som skrev om våra MTB-spår i Långehäll. Och hur man kan med små medel och ett gott samarbete komma väldigt långt:


Så man kan ju säga att när jag väl cyklar ute så gör jag det ordentligt på alla plan. Sedan är jag faktiskt inte stillasittande däremellan utan jag har faktiskt haft en inloggning på datorn (som är bytt nu) som löd: "Träna2ggrV". Ett mantra som trummades in flera gånger per dag i början av september då jag var åter på jobbet. Vilket resulterade i att jag fick in rutinen att träna på lunchen tisdagar och torsdagar. En dryg halvtimme blir det allt som oftast och det är 4x4minuter (just nu på 300 monarkWatt) och rejsettor (just nu 1min på 370w och 2min på 230w gånger 5 eller 6).

Men så har jag faktisk lyckats att komma ut och cyklat i oktober också och det var förra helgen då jag styrde kosan mot Kevershäll för att få smaka på lite riktigt utmanande stigcykling. Så här såg det ut på Strava (där ni för övrig också kan följa mig om ni har lust med det):


Och så här såg det ut genom min kameralins:

Jag fick med mig pappa på turen. Vilket var riktigt trevlig. Sista turen på ett långt tag tillsammans då han nu har dragit sig ned till Cypern. Ha det gött i värmen pappa och tack för ett fint och minnesvärt pass! Kul att fortfarande kunna dela favorithobbyn tillsammans med dig.

Tighta skrevan... En dag så kanske jag lyckas komma igenom cyklandes. Men det blir nog inte i den närmsta framtiden då mitt nya projekt har ett än bredare styre....

Mäktigaste utsikten i Mönsterås kommun? Vyn över fina skogen med kalmarsund och slottsruinen i horisonten. 

Är en ganska mäktigt brant och hal häll upp till denna utsikt också. Men med feta sulor och lite jävlar anamma så går det.

Pappa duckar under en gren.

Och rullar vidare mot det som var dagens attraktion för mig:

En snäv passage i en stenskreva blev ett utmärkt tillfälle att öva på wallride och få tillbaka velodromfärdigheterna. Jag fick faktiskt ett enormt velodromsug av denna lilla kant.
Pappa dundrar nedför hällen i full fart. Denna nedfart, min lilla wallride och åkturen under grenen är delar av den nya nedfarten som jag har hittat. Riktigt lovande då den lutar lätt nedför hela vägen. Inte som de andra nedfarterna som är ganska branta och korta. Hade det inte varit för att det är ett naturreservat så hade man kunnat göra massa roliga och mycket längre nedfarter på Kevershäll. Men nu får man/jag vackert nöja mig med de stigar och leder som redan finns. Och det gör jag så gärna:

... För de är både utmanande och snabba.
Nästan två timmar var vi ute, fast det var bara en timme av de två som vi rullade så pass på hjulen att det registrerades som träning. Men det spelar mindre roll när det är så fint.
Det var allt för denna gång. Nästa gång så blir det information från någon annan gång...