Årets projekt: #TrycksladdaSuggan

Hej hallå där! Nu är det dags igen att delge lite av mitt liv för er som fortfarande läser denna blogg istället för mina sociala medier. Ni kommer väl ihåg fjolårets projekt: #CrossaSuggan? Inte? Här är samlingstaggen: Hashtag CrossaSuggan

Extremt kort förklarat: Jag fick låna en Cyclo-Cross (på Svenska Cykelcross) från Canyon som jag tog mig an det enda långlopp jag inte jobbade som speaker på i fjol, Mörksuggejakten. Och nu är det dags igen. Även i år har jag fått låna en cykel från Canyon. Men denna gång är det en helt annan typ av cykel. Nämligen en Canyon Spectral CF 9.0 EX. Alltså går jag från cross till enduro. Två olika världar ska utforskas på samma tävling och under vad det verkar, liknande förhållanden.

Här är först några filmer på monstret som jag haft ett tag.

"Axlade" mig nedför en ny nedförslöpa i #långehäll igår. Rätt brant och med en del stenar i vägen. Men med dropperposten nere på min #Canyon #spectral var den riktigt skoj! ... Appropå skoj, slå på ljudet 😉

Ett filmklipp publicerat av Oscar Ekstam (@oscarekstam) Jun 18, 2015 kl. 3:58 PDT

Hittade ett helt nytt spår på #kevershäll / #punkahällen idag också. Första försöket syns här, en baggis fast rätt trång och brantare än det ser ut. Rakare ingång och lite mer fart så blir den buskul.

Ett filmklipp publicerat av Oscar Ekstam (@oscarekstam) Jun 12, 2015 kl. 12:36 PDT

#Falustigcyklister har skapat något fantastiskt vid #Källviken. Kort och gott #KällvikensSvarta. Ett spår med många utmaningar för stora som små. Något att plocka hem till #långehäll och våra #MTB-spår.

Ett filmklipp publicerat av Oscar Ekstam (@oscarekstam) Maj 26, 2015 kl. 1:23 PDT

Det kommer som ni förstår att vara en helt annan typ av resa denna gång på Mörksuggan. Från helstelt och smala 29" hjul till fet heldämpat på 27,5" hjul. Mitt första intryck av Spectralen är att den är ruskigt snabb och kvick utför, precis som den ska vara med andra ord.
Men det är inte bara nedför som Enduron levererar, den är sjukt kul på platt mark också när det kommer små stenar eller liknande som man kan ta sats och hoppa lite på. Tack vare den kompakta geometrin och styvhet i både dämpare och hjul så får man dels lätt upp hjulen från marken men man landar också med god kontroll. Det kan bli en riktigt skoj resa det här.

En av premiärturerna gick i Faluskogarna där jag körde de handbyggda stigarna och pressade Spectralen (men mest mig) till max. Cykeln levererade, Falu Stigcyklisters leder levererade och jag försökte hänga med. En av filmerna ovan är från några av flygturerna jag tog mig på Källvikens Svarta. Vilket var första gången i mitt liv som jag tar sådana dropp faktiskt.

Läckra komponenter på hojen. Sram XO1 och Mavic Crossmax XL. Mumms!

Rätt läcker kolfiberram också. Fick den mattlackade versionen utan färg där man ser hela yttre kolfiberskalet. Stilren och aggresivt på samma gång.

#Trycksladd som det ska vara

Fullt ös på baksidan.

Brett styre också. Renthal Fatbar Carbon 740mm brett. Gäller att passa sig mellan träden..

Det var verkligen ett fett smil hela vägen på stigen "Every Time She Smiles" i Falun

Fett smil på Kevershäll hemma i Mönsterås också för den delen.

Som sagt man måste vara på sin vakt mellan träden ibland.

Ny hoj kräver nya utmaningar på gamla stigar. Stigarna i Långehäll Blomstermåla får lite mer byggda stigar. 

När man tittar ned. Både kolfiber och snigel...

Cykeln bara ber om bakhjulsåkning.

Då tar vi å väntar in Mörksuggejakten i Rättvik denna helg för att se hur två ytterligheter upplevs. Snart i en cykeltidning nära dig!

MTB på Cross?

Fick en idé från Andreas efter jag kört Mörksuggan på cross. Och det var att köra Ålems CKs MTB-TT runda med cross. Jag såg även att Robin Hedström hade monterat ett par Continental RaceKing 2,2or fram på sin cross. Och så lade jag ihop 1 och 1 och körde igår MTB-TT banan på med Canyon:en och ett par RaceKing 2.2or monterade fram. Det förvånande var att det inte var några större problem i de riktigt svåra partierna. Det svåra var att hålla ihop i det lilla men långa stöket på banan. Jag har sagt det förut men fick verkligen känna på det igår. MTB-TT banan erbjuder ingen vila för kroppen. Det är konstant utmaning och de få grusvägar som finns är så korta att man inte hinner vila ut. Vilket gjorde att min rygg knöt sig efter ett halvt varv. Så det blev bara ett varv och det på 23 minuter blankt.

Kanske hade det gått bättre om jag hade haft lite mer luftvolym bak också. Dessutom så hade jag kunnat släppa ur ännu mer luft ur framdäcket. Det var pumpat med 1.8 bar. Men när jag insett att det bara blir ett varv så stannade jag och släppte ur till 1.5 bar. Och det hade nog gått att gå lägre än så.

Så summa sumarum. Det går att köra MTB med en Cross. Men det är inte behagligt att köra snabb MTB med en Cross. Det är utmanande och roligt att köra stökiga MTB banor. Men längre än så kör jag inte med cyclocross. Dock så kan jag tänka mig ett par lågmönstrade 40mm däck för att köra riktig "gravelgrinding" och utmanande MTB hyfsat behagligt.

Och så avslutade jag passet med just lite gravelgrinding. Det som crossen gör bäst. 

Men det var ändå ljungligt skönt på berghällarna.

Fett..

Why the long shadow? Because broken back...

Motljus är väl ändå så vackert.

Vrooom! 

Stämningsfullt avslut på passet.

Belgisk och svensk kross...

Jag fick en liten lucka i gårdagens Kräftskiveschema mellan 11-13 och lade då upp en stänkare på Kalmarsundscykling om att det vankades Grusvägsrally med skyltspurter runtom Mönsterås. Andreas Tellmo och Patric Mauritzon dök upp. Tellmo på min Cannondale SuperX och Mauritzon på sin "fuling".

Vi rullade först ut mot elljusspåret och sedan den mulliga lilla stigen mot skjutbanan. Efter det så uttalade jag spurtskyltsstrid. Enkla regler blå ortsnamnsskylt är högst värd, speciellt den sista "hemskylten" men idag då vi körde mycket grus i skog så var alla vägskyltar hett villebråd. Till slut spurtade vi till och med på "Se upp för lekande barn" skyltar...

Lite mer än halvägs in i passet började vi bli bra möra då Mötesplatsskyltarna avlöst varandra ett bra tag med ungefär 500-700 meters avstånd mellan. Så det fick bli två lagtempointervaller på runt två kilometer. Lägligt nog låg de på två Stravasegment också. Patric flög av båda gångerna så jag tog båda KOM-en. Andreas använder inte Strava. Än...

Sedan avslutade vi med en stigavstickare och några skyltspurter till. Avrullningen gick ut mot Mudden för att reka lite cx-bana och status på klippningen (allt som allt en Belgisk cross).

På kvällen så vankades det kräftskiva och det krossades många skal (svensk kross). Jag valde en Duvel som dryck till så klart.

Det ser ut som om Andreas kniper M-spurten. Men Patric har smitit iväg för att plocka M-skyltar. Jag plockade tre på raken innan denna och var tvärstum. Därav enda tillfället att skjuta lite bilder.

Och här drar Anderas ikapp en stum Patric. Ordningen återställd.

Kvällens kross.

Gravelparty delux, med massa bilder

Med basen i mitt förra grusvägskalas gjorde jag i söndags ett utökat kalas, nu då kallat Gravelparty delux. Jag vet det är lite väl sent att publicera detta nu men en grabbdag med äldsta grabben i måndags, en tisdag (vad gjorde jag då egentligen?), en halv jobbdag i onsdags och en förkyld resterande onsdag och torsdag senare så förstår ni att det ju inte gick att blogga... Lama ursäkter men jag är ju faktiskt föräldraledig... 

Och bara för att det är så försenat så har jag nästan, ja nästan (inte alls) glömt bort hur mäktigt skönt det var att köra en vilsedistansrunda på en av årets varmaste dagar. Dessutom med bara en vattenflaska. Planen var 5-6mil. Resultatet blev 9 mil efter lite medvetna och omedvetna felkörningar. Jag stötte på mitt första vildsvin på turen dessutom. Jag kom på det idag att jag omedvetet klickade ur den fot närmast vildsvinen i buskagen. Som om en cykelsko skulle stoppa ett vildsvin... Men det verkade som att svinen var lika rädda som jag så det blev mest en tempohöjning.

Bilderna och Strava får berätta resten:

Finaste transportsträckan. Belyst, rak och bred cykelbana. 

En Ass Saver som mest sitter för syns skull och pappa på min Cannondale SuperX.

Hela glada gänget på första grusetappen av många.

Vi började första grusetappen ganska snabbt med en genomslagspunka på ett 26" Mountainking 2,4... Hur det gick till vet ingen. Men "Oskar den långe" fick cykla hem med ihopknuten slang då vi andra antingen körde cross eller  29".

Röd cross vid en röd lada. #CrossIsComing

Grön cross i grönt gräs. #CrossIsComing.

The tunnel of grus and grönt...

Majsen har växt sig rejält hög i år.

Ålems CK-killarna rullade på rulle inledningsvis.

Jag satt i topp och styrde inledningsvis. Sen blev jag trött.

Bara leenden i magiska skogen i Böta Kvarn.

Magisk bro

Magisk stig.

En pöl.

Vi gick vilse och Patrik letade efter stigen förgäves. Krille hittade den istället men den var inte så farbar. 

Vi vände och gick tillbaka istället.

#CrossIsComing

"Vart tog vägen vägen vi är ute på åkern och åker"

Bara en fin tallskog och härlig grusväg.

Bara 700 meter från den utlovade tårtan och kalla ölen punkterade jag så klart.

Vi firade med ett svalkande dopp i ån.

Carpe Diem

Dessa ljusa och varma sommarkvällar är perfekta för träning har jag insett efter gårdagens "fånga dagenpass". Man får inte bara sval och god träningsluft utan ganska vackra vyer och härligt djurliv. Gårdagens solnedgång ville aldrig ta slut och jag såg tre rådjur. Att jag sedan slipade ett segment på Strava med nästan tre minuter och tog KOM med 11 sekunder är ju bara ett fint bevis på att det är på sommarkvällen det händer.