Jag är så #sautans lesspå mig själv!

Varför ska jag alltid ropa hej så kaxigt? Magsjukan undvek ju så klart inte mig, nu har jag tagit en dusch som nästan skållade mig och sitter påpälsad med min tjockaste Belgien-kofta (höll mig varm i ett Belgiskt stenhus mitt i värsta vintern där nere 2010) samt ullstrumpor OCH pälstofflor som går över vristen. Men ändå så fryser jag, och så mår jag skit på det.

Ciao!

Before and after

Nu ska vi bara bli listiga sen är vi klara...

Makin' sh*t fit!

Det här med att renovera alltså... Nu börjar jag se ljuset i tunneln. Men vilken tid det har tagit. Pappa och jag lade hela golvet i sovrummet i onsdags eftermiddag-kväll och igår pillade jag in golvet i helveteshallen. Idag är det fin-snickeri med trappen mellan helvetshallen och sovrum. Heaven and hell liksom. Får se om det finns tid för att sätta lister... 

Och just det! Igår fick Egon magsjuka, heja roligt.

Hälsosammare start

Då skakar vi liv i bloggen lite smått igen. Renoveringen tuffar på bra där hemma. Hela helgen vigdes åt att tapetsera. Hallen in till sovrummet otg i princip lika lång tid att göra som hela sovrummet. Att sätta randig icke mönsterpassad tapet i ett gammalt hus med lutande tak och mellanrum mellan fönster var inte det lättaste precis. Men nu är det i princip klart sätter bara det sista finliret ikväll. Och i morgon lägger vi golv. Sen är det inte mycket kvar tills vi kan flytta in möblerna och få helgerna fria till annat. Ska bli skönt.

Idag startade jag dagen med lite simning igen. Fick till bättre tryck och intensitet denna gång. Skönt att det går så fort att komma in i det, men det finns mycket att jobba vidare med ändå..

Nu blir det en banan och lite the tills det är frukost klockan 09:00. Träning på fasta de mage är tokskönt!

Vitt ute vitt inne, snart är sovrummet färdigt!

Sista delarna av det drygaste underarbetet och arbetet är klart, det vill säga isolering av golv, borttagning av tapeter, spärrvit målning, bredspackling och målning av tak samt lister och foder. Nu är det bara tapetsering och golv kvar. Lätt som en plätt...

Ur snöstormen föddes ett friskare jag

Lagom till att jag slutade jobbet igår dundrade snöstormen med full styrka. Det blåste sida-mot hela vägen hem och istället för fem minuter tog det 15... Men så stannade jag vid konstgräsplanen och fotade lite också.

Passade även på att föreviga den nya designen på vattentornet i Mönsterås. Det är väl enda gången "färgbelysningen" syns och ger effekt. I klart väder tas den nämligen ut av strålkastarna som belyser tornet från marken.

Och sist var jag ju bara tvungen att ta en cyklande #selfie. Och en #cykelselfie...

Cyklande #selfie.

#Cykelselfie...

Så ja det tog även lite längre tid hem på grund av foto-stoppen. Men det var det värt. I stormen befäste jag även min ide om att börja träna mer, och det inomhus i simbassäng. Kan jag "plåga" mig till cykelpendling varje dag så borde jag väl enkelt kunna gå upp en timme tidigare för att antivera mig i en varm pool? Så det testade jag idag. Klockan 06:30 gick jag in på Vattenpalatset och fick en halvtimmes simning innan frukost. Klockan 07::0 stämplade jag in och klockan 09:00 åt jag frukost med dagens första kaffe. Har nämligen öven tagit del av forskning som säger att kaffe är verkningslöst för piggheten innan 09:00-09:30 (beroende på när man går upp). Så här står jag pigg och fräsch och ska iväg på lunch efter en produktiv första halva av jobbdagen. Det blir mer simning framöver. Kanon för min trötta rygg också!

Mitt Livs lärdom efter 30 år på jorden

I torsdags fyllde jag 30 år. Något som jag ska fira i helgen med en mäktig middag (ordagrant) på lördag och en lättare men gräddig fika för släkten på söndag. Inte mycket cykling med andra ord, om jag inte smiter ut i ottan vill säga...

Men det jag egentligen ville säga var något som jag under mina senare levnadsår kommit närmare och närmare och fått större och större förståelse för. 

För fyra år sedan träffade jag världens underbaraste person som också vände upp och ned på mitt sätt att tänka. Jag kom till insikt att jag mådde bättre av att vara en positiv person och fokusera på det som jag glädjs åt och se möjligheterna. Med tiden så kom jag även att värdera sanningen högre och högre. Jag tar hellre en hård sanning än en vag bortförklaring. 

Tack Jenny för att du utmanade mitt sätt att tänka! Och tack för de fyra fantastiska år vi haft tillsammans!

Under 2013 har jag fått fler och fler inspel på jobbet och i privatlivet som påverkat. Tre föreläsare har i princip sagt samma sak. Först sa Michael Södermalm det, sedan Mark Levengood, efter det så betonade Magnus Hedman det och i torsdags på min födelsedag så fick jag uppleva det själv genom en annan persons handlingskraft och val att tala sanning (jag väljer att inte publicera personens namn). 

Det jag talar om är; Kraften i att tala sanning och att stå för sig egen historia!

Det är bara jag ensam som kan ta ansvar för min egen historia, det är mina val och mina konsekvenser. Och jag säger heldre som det är än går iväg utan att säga något alls eller att svamla ihop någon undanflykt eller vit lögn. Jag säger inte att det är enkelt och inte att jag lyckas jämt men det är något jag tror på och försöker stå för så mycket jag kan. 

Det mina damer och herrar är min största lärdom av 30 år på det vi kallar jorden.

Ta väl hand om Er där ute och lev väl i sanning.