söndag 31 januari 2010

Huvudinstruktör

Det har varit en intressant dag idag, minst sagt. Det började med en låååång sovmorgon och sedan en avslappnad frukost. En härlig start på en härlig söndag. Sedan blev det bättre när vi åkte till Borlänge och gick runt och fyndade lite här och var. Jag fick bland annat tag på ett par coola svarta gardiner till min lägenhet. Nu fattas bara en riktigt färgglad matta i "vardagsrummet". IKEA har en grymt fin matta; Hampen. Först var jag inne på en grön sådan men jag tror faktiskt att röd skulle passa bättre i mitt rum. Såhär ser den ut i alla fall:
Nåväl, tillbaka till dagens dag. När vi sprungit runt på kupolen och inte hittat ett dyft så åkte vi hem igen. Då ställde sig tjejerna och gjorde pannkakor, Jenny och Tessan är grymma på det ska ni veta. En stor sats blev det också, så vi riktigt kunde svulla oss tokmätta. Tessan sa från början att hon skulle ha morötter till och vara nyttig, men det blev inte så. Och jag förstår henne. Jag körde pannkisar med sirap och grädde för hela slanten. Helt underbart gott.


Men det slutar inte här, utan jag sparar det bästa till sist. Efter maten så åkte jag iväg till YA Arena, alltså Velodromen. Där vi hade lite kul och tog ett fint bastumöte. Mötet fortsatte senare på kontoret och mötet gjorde mig till Huvudinstruktör på YA Arena!

Jag är så glad att jag inte kan sitta still. Jag börjar redan i morgon med ett möte med Roine Grönlund som också är huvudinstruktör, det är han och jag som ska styra upp det hela. Än så länge är det timanställning, men det är alltid något och en bra start på något som kan bli hur grymt som helst. Grundkurserna ramlar igång när som helst så det är bara att surfa in på YA Arenas hemsida och boka er kurs. Jag lovar er att det är en upplevelse utöver det vanliga.

Nu sitter jag och försöker varva ned efter dagens brutala träning och glädjebeskedet. Det är inte lätt ska ni tro, men lite nörderi bakom Mac:en brukar få mig att slappna av. Dagens träning idag var även en av mina bättre träningar i år. Jag samlade ihop 26 minuter med en snittpuls på 179 bpm, vilket är ca 95% av mitt max. Mmmmrrrroligt! Maxpulsen under dessa två intervaller hamnade på 185 bpm vilket är 4 slag från mitt max. Det känns i benen kan jag lova.

Dagens Träning:
Intervaller
Total tid: 1.30 h
Intervalltid: 26 min (delat på två), medelpuls 179 bpm, maxpuls 185 bpm
Medelpuls under hela passet: 150 bpm

lördag 30 januari 2010

Blött i brallan

Mattias Nilsson kom på 30de plats idag på Världsmästerskapen i Cross. Hade han bara inte muckat med en Amerikanare så hade mitt tips om en 25e plats nästan gått in... Men shit vad jag önskar jag var där, rena rama svinloppet. Blött, kallt och soligt. Det var säkert riktigt halt också. Surfa in på Team Kalas hemsida för att läsa om Mattias lopp. Här är några väl valda bilder från loppet:

Ser ni Mattias? Fotot är från cyclingnews.com

Tvåan Kacper Szczepaniak från Polen i blötan. Killen som vann var hans brorsa; Pawel. Hur coolt är inte det?

Svartvitt och stämningsfullt foto från cxmagazine.com

Lördagsmys


Att ha vilodag på en lördag är ganska underskattat. Det blir så mycket vila och slapp helt gratis. Dagen rullar förbi med gott sällskap och i ett lugnt tempo. Fast IKEA var inte så lugnt, första löningshelgen på det nya året = Packat!
Duktigt av oss att inte räkna ut det.

Vi tänkte först äta mat där när vi kom fram, men restaurangen var helt fylld med en lång kö. Så vi tänkte att det skulle vara mindre folk där när vi handlat klart. För klockan var ju trots allt 12. Men när vi hade fått allt klart till klockan 14 så var det ännu mer matgäster och folk stod upp och åt. Lätt packat. Så vi gav oss av mot Sandviken och Lappens, där var det helt tyst (jämfört med IKEA). En hamburgertallrik slank ned och blodet försvann direkt till magen och har stannat där sedan dess. Så nu sitter jag här i soffan lätt dåsig.

Som vissa av er redan listat ut så är jag inte helt ensam i min lägenhet alla gånger. Några gånger spenderar jag inte ens en hel dag i lägenheten, utan sover i en annan lägenhet. Som jag skrivit förut så vill jag vara mer öppen med mig själv och mitt liv. Men att dela med mig om allt på bloggen är inte alltid rätt.

Det jag i alla fall vill dela med mig till er är att jag träffat/träffar en underbar tjej som gör mig lycklig och väldigt glad. Allt har gått snabbt den senaste tiden för mig och det är därför jag håller igen och tar det lugnt på denna biten. Men nu känner jag mig så pass säker i vad jag och Jenny, som hon heter, gör. Att jag kan delge detta på bloggen också. Mina närmaste vänner och de jag träffat den senaste tiden vet också om detta.

Jag vill skriva om allt som händer mig här på bloggen. Då det är lite av en ventil för mig, och får mig att må bra. Så det känns skönt att nu kunna köra på öppna kort. Istället för att ni ska få läsa kryptiska meddelanden om att jag helt plötsligt har tillgång till internet och att jag är uppe och nattsuddar. Men mer än så får ni inte veta denna gång, hoppas ni står ut?

Ikväll ska jag och Jenny ha en mysig kväll framför tvn tillsammans med Tessan som är en mycket trevlig kompis till Jenny. Christian kommer också förbi snart och stannar för lite trevligt umgänge. Det är han och jag som är pizzabagare för kvällen nämligen. Det och några 3,5or kommer sitta fint en kall kväll som denna.

Nattsuddare

Känner mig ganska sliten i benen och trött i huvudet efter veckans avslutning med plugg till instruktör vid Velodromen. Att det blev sent i natt gjorde inte saken bättre. Jag hade lätt kunnat somna vid 9, men då satt jag och Christian och kollade på District 9. En film jag sett tidigare, men lätt kunde se igen. Den är inte jättebra men den är underhållande och lite speciell. Dessutom ligger det ganska mycket humor i den och dess splatterscener. Att huvudpersonen är en Holländare som pratar bruten engelska gör det än mer roligt.

Filmen var slut runt 10 och vi var båda ganska slut, men vi hade en trevlig kväll och pratade om förhållanden och livet. Avslappnat och skönt. Det behövde jag verkligen igår. Men som ni märker i bloggen somnade jag inte efter filmen. Jag fick tillgång till internet efter det nämligen och kunde äntligen maila lite. Det är verkligen handikappande för mig att inte ha något internet.

Nu ska jag snart dra till IKEA med Christian. Jag behöver massor men har inte pengar till det, och jag tror jag ska se till att inte köpa något förutom det jag verkligen behöver. Typ ett diskställ. Och några köttbullemenyer såklart!

Hur ser er lördag ut?

Kvällsporr

fredag 29 januari 2010

Nu är det helg

Snabbinlägg: Nu drar jag till Vibes och tränar lite innan de stänger och om jag får tag på något internet i kväll så får ni lite mer info om min dag. Om inte; Trevligt fredagsmys!

Dagens Träning:
2 timmar med spurter
Medelpuls: 154 bpm
Maxpuls: 183 bpm
Maxhastighet: 50-55km/h

Bilder från Velodromen

Här är de tre bilderna jag har just nu från banan. Vi sitter och kör tävlingsteori just nu. Spännande saker.



Där uppe ska jag ligga och pressa, ser ni spänningen i mina ögon?

Gårdagens Träning:
2 timmar lugnt med 4 långspurter.
Medelpuls: 133 bpm
Maxpuls: 182 bpm

torsdag 28 januari 2010

Sekreterare

Jag är fortfarande kvar på Velodromen, inte så konstigt. Jag har ju MAC och de behövde en sekreterare. Fingrarna brinner men jag hinner ändå med att blogga, Mac e grymt så det var ju självklart att det blev min uppgift.

Mekanikerkurs på Velodromen




Nu lär vi oss att mecka med velodromcyklarna, ganska enkelt. Men ändå ganska olikt mot vad jag lärt mig tidigare, det finns lite speciella förhållningssätt. Låsningsringen som skall vridas i motsatt håll till exempel. Vinklar och att man vill ha hjulet så nära ramen som möjligt är en annan sak. Sedan att man också gärna kör på ganska små drev fram för att kunna ändra mellan flera olika drev bak utan att förlänga eller förkorta kedjan är en annan.

Men vi har inte kört på banan... jag lovar...

I övrigt är jag ganska grinig idag för det blev inte så mycket sömn i går natt. Det var dock lätt värt att vara uppe till klockan två.

Nu ska jag återgå till plugget!

onsdag 27 januari 2010

Extrem Velodromcykling

I och med att vi inte kan cykla på Velodromen än så tänkte jag leka lite med hyrcyklarna i morgon. Typ såhär tänkte jag mig:

Åååååå SOPA!



Idag har jag varit på utbildning till velodrominstruktör vid YA Arena. Skitskoj verkligen! Men vi körde inget på banan, jag lovar. Vi var väl en tio pers och vi sopade och sopade, sedan hade vi lite utbildning också. Visste ni att man måste trampa hela tiden när man kör i en velodrom, jo det är sant. Det är typ sådan där fixedgear på cykeln, det är ju både livsfarligt och helt olagligt vad jag har hört...

Som ni kanske märker kör jag med lite humor just nu. Jag är trött efter dagen och hjärnan går på lågvarv. Ändå måste jag koncentrera mig lite till på velodromen, vi fick nämligen en hemuppgift med oss till i morgon.

Det är ganska mäktigt att vi nu har en velodrom i Falun, den första inomhus dessutom. Den är ju inte fullång och i lärkträ men ändå. Coolt. Att den är lite kortare gör också att kurvorna blir lite brantare, och när man... ehhh... går... brevid kurvan så känns det mer som en vägg. Men det går att cykla där... säger de som vet. Jag har ju bara sopat kurvan... Och vill ni veta en sak till, man svänger inte i kruvan. Den svänger åt dig. Bara att borra och köra rakt helt enkelt.

Nu till något heeelt annat jag fick nästan tre timmars träning idag också, på vilken intensitet vet jag dock inte. Då jag inte hade pulsklockan på mig. Men det gick i distanstempo i alla fall och så lade jag in tre långspurter för att få det lite jobbigt också. Efter det körde jag lite Vibes också för att bli sådär smidig och fin som jag vill vara.

I morgon blir det en extra tidig dag, då vi börjar vid 8 istället för 9 som idag. Ser fram mot det. Nu ska jag se till att raka benen. Vad nu det ska vara bra för.

Dagens Träning:
Tid: ca 3 h
Intensitet: Distanstempo + 3 långspurter.

tisdag 26 januari 2010

Spionfoton på en slagen hjälte



Killen på bilden mår inte så bra nu, rätt trött och helt utslagen. Dags för en tidig kväll och en spännande morgondag på YA-Arena. Häng med vetja!

Dagens Träning:
30 sekundersintervaller
Antal: 3st förnedrande intervaller inför publik
Puls: Vem bryr sig?
Total tid: 60 min + massage och tänjning på Powerplate

Kaoset före ordningen

Nu sitter jag på en stabil lina, för tillfället. Och kan få upp bilderna från lägenheten när jag flyttade in. Det är enbart på Vardagsrummer, "Sovrummet, Cykelrummet och köket. Allt är egentligen ett enda stort rum men tack vare den väldigt bra planlösningen så känns det avdelat och bra. Det är en liten sovalkov precis bredvid förrådet/walk-in-closet. Köket är också det litet och hör ihop med resten av rummet, men det tillräckligt stort för att två personer får plats där inne samtidigt för att laga mat.

Jag börjar med att ge er alla före bilder, senare i veckan kommer alla "efter" bilder. Detta då allt inte är klart än. Men det går mycket bra att bo här nu i alla fall. Till skillnad från när det såg ut så här:

Här har ni då hallen och entrén.

Här kan ni se Christian som är i full färd med att sätta upp en hylla i sovalkoven. Cykelrummets ingång ser ni bakom sängen. Till vänster i bil ser ni även lite av hallen.

Här är en bild över vardagsrumsgolvet taget från hallen.

Ett väldigt tomt cykelrum, än så länge.

Det gamla köket. Spisen är hur gammal som helst, men plattorna är grymma. De håller värmen bra och är snabba att värmas upp. Ugnen har jag inte haft tillfälle att testa än. Den har förövrigt inget glasfönster. Gammalt var ordet. Snart landar i alla fall en micro i detta kök.

En ganska dålig översiktsbild över spisdelen, men det jag ska få bättre när det är klart sedan.

Och så bjuder jag på en teaser över matsalsdelen i vardagsrummet. Det blev ganska bra och kompakt, men ändå rymligt tack vare det långsmala barbordet. De svarta stolarna köpte jag på IKEA när jag var där, Stefan har jag för mig att de heter. Bordet hade jag sedan innan och tavlorna har jag gjort själv med bilder från en cykelkatalog. Någon som vet vilket märke?

Ny dag, nya tag


Jag var med när det startade.

Sov rätt länge idag. Gick inte upp förrän 11 och har slappat ganska mycket sedan dess. Kollat på riktigt gamla bilder, och hittat första beviset för "byxor i en hög" som startade hemma hos Henrik Öijer 2004. Härliga minnen!

Nu ska jag se till att aktivera mig lite. Friidrottshallen väntar och ett svettigt pass på TC´n. Efter det blir det nog lite solarium.

Vad är er plan?

måndag 25 januari 2010

Velodromen nästa

Grabbarna och jag i lördags. Det kommer mer bilder i morgon.

Internet är som det är just nu. Ni har fått nöja er med långa (någorlunda) inlägg och få inlägg under ett tag. Har ni lidit av det?
Nu har jag dock fått låna ett mobilt bredband av en mycket snäll och gullig vän. Så det blir nog bättre i framtiden, när jag har tillgång till bredbandet vill säga. Jag ska själv investera i ett mobilt bredband, men det får bli när jag har lite mer stabilitet i min ekonomi. Något som verkar ordna upp sig inom kort.

För idag har jag nämligen helt fått klart på att jag ska få gå en instruktörsutbildning vid Velodromen här i Falun. Nu i veckan från onsdag till fredag mellan 9 och 17 är tiderna och det kommer att nötas en hel del på velodromen antar jag. Det ser jag fram emot. Jag ser även fram emot att jobba som instruktör där, vilket jag utbildas till. Nu har jag ju också en treårig tränarutbildning i ryggen också och så har jag en hel del timmar som ledare och föreläsare i ryggen också. Så förhoppningsvis ger det mig bättre förutsättningar till jobb.

Sedan väntar jag också på att se om killen som var hos mig i helgen tipsar sina chefer om mig, och om de är intresserade. Det vore roligt att få lite mer jobbtimmar och en bättre ekonomi just nu faktiskt. Även att jag är van vid lite pengar sedan tidigare så är det faktiskt mycket roligare att ha en stabil ekonomi. Trots att man inte kan träna lika bra eller mycket. Jag är ju dock en så grym talang, så vad gör lite missad träning (hoppas ni ser glimten i ögat här).

Det blev ingen cykling för min del idag, jag prioriterade att komma i ordning i lägenheten istället. Men det var bara bra. För då kunde jag dra ut på ett hårt pass på isen istället. Premiären på långfärdsskridskor alltså. Och det gick över förväntan. Tekniken satt någorlunda sedan förra vintern, men helt ok var den inte. Vilket inte spelade någon roll för då fick jag högre puls i stället. Nu strejkade pulsklockan så jag såg bara pulsen ibland, men den var hög. Över 180 bpm (95% av max) låg jag några gånger och jag var ute i två timmar. Så uppskattningsvis (med tanke på längd av intervallerna) så körde jag 1.20 h under/på/över tröskel.

Dagens Träning:
Skridskointervall.
Tid: 2 h
Intensivitet: ca 1.2o h under/på/över tröskel

Styrka & Massage/Tänjning på Vibes
Tid: 1h

Skärpning Öijer!


Jag vet att det är härligt att upptäcka den Nya Världen. Och jag unnar dig verkligen det, det är så stort. Men måste du skräpa ned så? Speciellt med tanke på dissen till alla hundägare och deras slarv. Men det kanske är så när man är storbloggare?

God morgon!

Nu har jag varit vaken ett tag. Har bara suttit och njutit av den nya lägenheten och den underbara dag jag hade igår. Jag mår väldigt bra just nu. Så jag passar på att njuta extra mycket.

Men nu ska jag se till att ta mig loss och komma ut på cykeln hade jag tänkt. Först ska jag bara göra ett ärende på stan. Och även lista ut var jag har sopanläggningen här i huset. Har jag tid och lust efter cyklingen så tar jag mig även ut på Runn och åker lite långfärdsskridskor. Det blev inget av den varan igår, det blev ingen träning alls faktiskt. Men jag har ingen panik, denna gångna veckan har medvetet varit en lugn vecka.

Vad ska ni göra idag?

söndag 24 januari 2010

En glad födelsedag

Igår hade jag en av mina bästa födelsedagar någonsin. Mest för att det var så avslappnat och ledigt. Christian och Johan hittade in till lägeheten efter 5 och vi slängde ihop lite tacos. Men innan dess kom Mamma Nilsson och Johan Nilsson på besök. Marie hade bakat 8st minisemlor som tack för att jag hade tagit hand om grabbarna nere i Belgien. Vilket i och för sig var ett rent nöje, men det är vädigt roligt att få uppskattning. Och vägen till mannens hjärta går ju genom magen sägs det. Därför har hon bjudit in mig på middag ikväll också. Hon är så snäll, ja hela familjen Nilsson är så snälla. Tack för er vänlighet!

Tillbaka till gårdagen. När vi ätit klart så fick vi besök av ett par trevliga nya bekantskaper. En av dem erbjöd mig till och med ett jobb. Eller ja han skulle tipsa om mig till sina chefer. Det känns som att min lilla förändring av mig själv ger betalt. Vilket är jätteroligt, för jag känner mig verkligen förändrad. Vilket är ganska chockande på ett sätt, då det gått så fort. Men det är bara bra, jag är intensiv och en intensiv förändring är bra för mig. Jag hoppas att det gör att förändringen blir bestående. Det känns som det.

Hur som helst så hade vi det jättetrevligt och satt bara och lyssnade på musik och snackade skit. Det blev även lite Guitar Hero där på slutet. Men batterierna var kassa i gitarren så det blev inte så mycket. Det blir mer i veckan då jag lovade en Guitar Hero tävling. Ser fram mot det!

Vi höll igång till halv 1 innan vi sprang ned till Åh. Alltså det är helt underbart att bo centralt i sådana lägen. Även att man inte är ute på krogen så länge innan de stänger så kommer man dit när det är som bäst. Och sedan kan man fortsätta vidare hemma. Vilket vi också gjorde, men inte hos mig. Det blev lite friityr och pizza i sängen. Men jag åt inte så mycket av det, även att jag köpte friityren efter mycket om och men. De har ju inte majonäs på Sibylla, så det blev gurkmajonäs. Och på något konstigt sätt även kebabsås. Hur det gick till fattade jag inte.

Roligt hade jag det i alla fall. Riktigt roligt! Och det blir fler gånger för jag ska ha en riktigt födelsedagsfest och inflyttningsfest när Grabbarna Kalas kommer hem från Belgien. Igår var officiellt bara trevligt umgänge, trots att jag fick en spillsäker mugg med döskalle på och en Pez med Musse Pigg på. Den senare var grym och var populär på krogen. Pez är underskattat.

Turbo


Inte ens i närheten av Belgisk Friityr. Jag saknar äkta pang-pang. Sover ni? Inte jag:)

lördag 23 januari 2010

Nu blev det helg

Har precis klarat av ett jobbpass på Lugnets Sportbyte. Nu har jag fått min helg och kan koncentrera mig på att få undan det sista i lägenheten innan kvällen. För ikväll har jag en liten fest för grabbarna som hjälpte mig flytta: Christian och Johan. Det blir lite tacos och trevligt umgänge. Undra om de vet att jag fyller 26år idag? Killar brukar ju inte ha så bra koll på sådant, mig inkluderat (mer råge!).

Jag har tagit kort på lägenheten före mitt piffande, med alla rosa manliga kartonger på golvet. Och jag ska även ta kort nu när det är halvklart. De bilderna kommer upp när jag får tillgång till internet på min egen dator. Så ni får glatt vänta ett tag till.

Jag har fått "sovrummet" klart, fattas bara ett draperi att skärma av med. Sedan har jag fått upp mitt barbord i "vardagsrummet" och det som fattas är en soffa, ett par gardiner och en matta för att det ska bli lite hemtrevligt. Har ni en soffa som ni vill bli av med? Jag är intresserad, så hör av er. I vardagsrummet måste det också upp ett par hyllor, men borren jag har pallar inte betongväggen. Hårdaste väggen jag stött på hittills.

Köket är som det är, ganska litet. Det som fattas där är några smarta hyllor för förvaring och så en micro. Men den fixade ju Christian så snällt. Så där är jag ganska klar, ska bara få in allt i rätt skåp nu snart när jag kommer hem.

I morgon tänkte jag passa på att nöta lite långfärdsskridskor, någon som vill hänga med?

Dagens Träning:
Styrka på Vibes
Tid: 1 h

Tack Määttä


Äntligen har priset landat. Perfekt födelsedagspresent. Nu ska det jobbas efter ett hårt pass på Vibes.

fredag 22 januari 2010

Skänk till en fattig


Är det någon som vill skänka ett diskställ och en micro till mig? Jag är också villig att betala en liten summa. Hör av er i så fall.

Dagens lunch


15spänn på dollarstore, som hittat. Men oroa er inte, jag har nu storhandlat på willys. Nu väntar en inredningseftermiddag. Sen får vi se om det blir någon träning.efter det.

3764 kr fattigare

Det var mycket som skulle inhandlas igår och ändå fattas det en hel del till lägenheten. Men nu har jag i alla fall det viktigaste, resten får inhandlas när jag har mer pengar och även ett jobb som genererar pengar. Jag skulle kunna ta vilket jobb som helst nu bara för att få en inkomst som jag överlever på. Med min A-kassa har jag nämligen ca 5.300 kr att överleva på i månaden. Känns som att det är en liten bit under existensminimum. Och i och med flytten så har mitt sparade kapital sjunkit en bit. Jag klarar mig alltid men det är drygt att få kalla handen var jag än vänder mig och frågar om arbete.

Ett ljus på jobbhorisonten har jag dock, det lyste starkare innan Belgien då det fanns ett erbjudande om fast 50%. Men nu har det ändrats till timlön på obestämd arbetstid. Bättre än inget i och för sig, men jag är orolig för att det ska vara bra en månad och lite en annan. Detta eftersom att mitt sparade kapital börjar sina.
Jag vet att jag klarar av ett arbete som ligger på 100% i och med att jag jobbade 150% och ändå fick bra träning i våras/somras 2009. Jag känner också att jag vill ha en ekonomisk stabilitet efter år av studielån, projektanställningar på 50% och arbetslöshet.

Sitter du och läser detta och samtidigt vet om ett en ledig tjänst, vilket som helst, som en självständig och målmedveten kille som jag kan söka. Snälla hör av dig till mig i så fall: oscar@oscarekstam.com

torsdag 21 januari 2010

Att återvända

Jag vaknade för 30 minuter sedan och känner mig utsövd och fin, enda plumpen i protokollet är ett värkande huvud. Men det kan jag ta. Fick mycket bearbetat i natt och somnade inte förrän runt 2, men jag sov ostört och skönt hela natten. Sedan drog jag mig kvar i sängen och bara hade det skönt.

Jag öppnade upp mig själ mer än jag någonsin gjort för en person i natt och fick både en boost för mitt självförtroende. Men också en klump i halsen och lite tårar i ögonen när jag delgav mina jobbiga och tuffa tankar. Tack för att du lyssnar!

På mitt personliga plan så kommer jag mer och mer närmare den individ jag vill vara. På tåget hem till Falun skrev jag ett långt brev till mig själv om hur kvävd jag har känt mig. Men också vilka dåliga vanor jag har ramlat in i. Detta var mycket bra för mig och fick mig också att se fram mot hur jag vill vara som människa. Jag tänker inte delge er hela brevet då det är mitt egna brev, men för att jag ska komma närmre mitt mål så tänkte jag ge er de bitar som är viktiga för mig. De bitar som ska få mig att gå vidare mot mitt återvändande.


Jag vill lära mig uttrycka mig själv både positivt som negativt, framförallt vill jag bli bättre på att förklara min tacksamhet och uppskattning. Att möta personer på ett positivt sätt ligger där med, något litet som att ta i hand eller ge någon nära en kram. Något som jag inte riktigt vågat, men det är något som jag själv uppskattar; ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad”.

Att prata och speciellt att skriva om det jag tycker och tänker har varit en bra terapi och har hjälpt mig inse hur jag vill vara som person. Det känns som att jag växer och att jag nu på flera år känner mig lite äldre. Jag har tidigare inte känt mig som 25år utan snarare runt 20år. Nu på lördag fyller jag 26 och jag känner faktiskt att jag börjar komma i fatt den åldern.
-”Väx upp för fan”
-Ja jag är på god väg.


Slutligen vill jag också säga: Tack för att ni finns där för mig och tack för att ni lyssnar och har tålamod för mig. Fråga mig gärna hur jag mår och vill ni så får ni också fråga om hjälp, råd eller bara fråga om en stund att få reflektera över en fika. Jag finns här för er också!

onsdag 20 januari 2010

Pump it up

Nu sitter jag och lånar internet efter att jag har fått min träning gjord för dagen. Direkt efter jobbet så hoppade jag in i friidrottshallen och tänkte köra lite 4 minuters intervaller. Vilket var en jäkligt dum idé. För det första så brukar jag alltid börja en träningsvecka med lite lugn distans för att få igång benen. Annars blir det oftast bara pannkaka av det hela då benen är för sega.

Lägg därtill att jag flyttade och sprang hela dagen igår och satt på resande fot hela dagen innan dess. Ja ni förstår att det inte var upplagt för slakt precis. En och en halv orkade benen med, pulsen var låg men benen gick inte runt. Så jag sket i det när jag inte kunde köra det jag behövde. Så det fick bli lite styrka nere på Vibes for Life med bra sällskap efter det.

På Vibes märkte jag att jag blivit starkare i alla övningar. Jag klarade lätt 1.30 minuter på statisk "armhävning" och korset var inte länge en utmaning att hålla uppe. Det var väldigt oväntat att jag gick upp så pass mycket i styrka från senaste gången. Det och sällskapet gjorde att jag kände mig riktigt jäkla glad och lycklig. Härligt, leendet håller i sig.

Efter träningen passade jag på att fixa ett nytt ebonnemang till mobilen när jag var och handlade också. Har länge haft Tele2 Kompis men nu blev det en salig blandning av olika småpaket istället. 3000 sms per månad, 200 mb surf för 29kr per månad och något paket där jag ringer till alla för 0,19 öre minutern. Detta är något jag skulle gjort för länge sedan, men nu passade jag på när Tele2-maffian stod på Hemköp. Ni kan alltså vänta er fler korta blogginlägg från mobilen i framtiden. Och jag väntar mig en mindre räkning, annars...

I morgon ska jag till IKEA och köpa mig en inreding, den jag har nu är banakartong-med-sopsäckar-och-allt-skit-på-golvet stilen. Jag orkar inte ta tag i det förän jag kan göra det som jag vill ha det. Och det kommer att bli svart/grått med antingen röda eller oranga detaljer. Kanske lite grönt också. Undra om jag överlever där själv bara, någon som vill göra mig sällskap? Hörde att de har mellanköttbullemeny för 16spänn nu också, det blir nog två sådana till mig. Gott.

Det har landat lite mat i magen nu också så det som återstår är att jag ska ta och mysa ned mig och kolla lite tv och bara ha det skönt. En underbar kväll väntar och jag ler, hårt.

Sen frukost


Sitter i bilen till Tällberg för lite jobb. De ska bli intressant hur det går då allt är nytt. Internet och allt i lägenheten är också lite si & så. Men det är något speciellt med denna dag. Inget kommer åt mig, jag bara ler. Intressant fenomen.

tisdag 19 januari 2010

Bananas are for Monkeys

Sitter och smälter dagens stressflytt. Det gick nonstop från klockan 8 idag. Inget var packat och jag ville få det gjort idag. Så jag lade i överväxlen. Snyggast måste varit när jag balanserade de 6 banankartongerna ut från Hemköp och konstant slog i taket. Det var spännande.

Jag har ju lite rutin nu från alla mina flyttningar (säger man verkligen så?). Det bästa tipset jag kan ge är svarta sopsäckar. Där går allt ned som inte är ömtåligt. Och sen så är det bara att trava säckarna på hög.

Jag skötte allt själv idag fram tills Christan hade slutat jobbet och vi också fått tag på Johan E. Då gick det fort. Det tog nämligen 8 timmar för mig att packa ned allt och fylla släpet. De tog oss tre 20 minuter att tömma allt i nya lägenheten. Jag sprang i trapporna (3 våningar) för att jag inte ville lämna allt obevakat också. Så idag har jag verkligen fått träning, och 120 sängen var go att lasta också. Vem behöver styrketräning när man kan flytta? Tror nog att jag ska söka jobb som flyttare, jag har ju rutinen och uthålligheten.

Men nu är jag äckligt trött så ni får nöja er med att se något som jag är väldigt stolt över:
Listan uppstod här:

Första middagen


Nu är jag inflyttad i nya lägenheten. Jag packade allt och fyllde släpet själv. Bar dessutom en 120säng själv 100m plus uppför den svängda trappen. När det skulle packas ur fick jag hjälp av Christian och Johan E. Då gick det på 20min. Tack mina vänner!

Då var det dags


Nu ska vi se hur det här går. Känns som ett nytt kapitel i mitt liv. Förresten vågar någon gissa vilket nummer i ordningen detta är som jag flyttar. Första var till Vansbro.

måndag 18 januari 2010

Vad ska jag göra nu?


Nu står jag på perrongen och väntar på tåget hem. Men vad ska jag göra när jag kommer hem? Är ju inte i crosstokiga Belgien längre. Vad vill ni att jag gör?

söndag 17 januari 2010

Plaskvåt groda


Starten på herrarnas lopp. Efter detta kort togs blev det två vurpor. En med en Fidea kille långt i topp som gjorde en 360. Och en större vurpa där en Japan blev överkörd. Japanen fick tillåtelse att springa bakåt på banan och in i depån. Han hade ganska ont.

Sista tävlingen för mig här nere i Belgien har gått idag. Vi öste iväg till Roubaix, eller Lille är väl mer korrekt och mest korrekt är utomhusvelodromen i Lille. Ni vet där Paris-Roubaix avgörs. Så nu har jag åkt på inloppet och stått på den velodromen också. Lite småcoolt faktiskt. Det är ju ändå väldigt klassisk cykelmark, och Paris-Roubaix är mitt favoritlopp att titta på när det kommer till Landsvägstävlingar. Så jag var glad.

Men att komma in till velodromen var inte det lättaste vi gjort, utan snarare den svåraste uppgiften hittills. Först hittade vi inte in pga de dåliga skyltarna. Sedan hittade vi en funktionär som vi frågade; Speak English?
Hon kontrade med liknande ljud som döva gör med munnen när de pratar och sedan ett English på slutet och pekade framåt. Hon talade alltså inget hörbart språk innan.

Vägen hon visade oss gick enbart runt kvarteret och så kom vi tillbaka till samma plats igen. Och där hittade vi en polis som först ville slå ned oss med batongen för att vi inte körde fram 2 meter där han stod. Han fattade inte ett smack engelska så klart. Eller vi säger såhär: Han valde att inte förstå engelska. Som tur var hade vi Sofie med oss och hon kan franska, så situationen styrdes upp och vi åkte en gång till runt samma kvarter. För att hamna i en återvändsgränd.

Men på lite intuition och bra lokalsinne så hittade vi snart fram till rätt ingång. Men då fick vi inte komma in. Det behövdes passerkort och vakten ville slå ned oss, för lika som med polisen körde vi inte fram till där han stod. Grabbarna och Sofie var tvungna att gå bort ett hundratal meter för att komma in på området och hämta ut nummerlapparna plus passerkort. Jag satt kvar i bilen och såg teambuss efter teambuss köra in på området, utan att vakterna kollade passerkort.

Hade vi haft en sådan här idag hade vi rullat in utan problem.

Inne vid inskrivningen så var det naturligtvis problem att få ut nummerlapparna. Det var enligt uppgift 10 funktionärer som pratade i munnen på varandra och inte hittade nummerlapparna. Sedan blev de arga för att grabbarna inte hämtat ut lapparna igår. Men de hade meddelat att de inte kunde hämta dem (vilket man ska göra i sådana fall). Arrangören hade säkert inte läst det mailet för att det var på engelska... Men de fick tillslut ut nummerlapparna, åter igen tack vare Sofie. Och givetvis låg lapparna i en fin papperspåse inom både synhåll och räckhåll för arrangörerna. De bara valde att inte se påsen. Grodor...

När vi sedan skulle in på området med våra fina passerkort, ja då dög de inte. Givetvis. Alla kort och alla papper skulle fram och sedan skulle det munhuggas lite till. Sen fick vi åka in, 5 meter. Sedan var det stop igen. Fram med korten sa samma man igen. Vi bara tittade på honom och dumförklarade honom med blickarna. Han gick vidare och pratade lite med en annan kille som stod och vaktade vägen med ett kravallstaket. Sedan stod de där ett tag och tittade lite. Sen fick vi åka in utan några problem... Det tog en timme för oss att komma in på området. Fransmän.

På grund av tidsbristen blev det nu lite stressigt att få ut Mattias i tid på banan. Men vi hjälptes åt och Mattias hann till och med köra ett testvarv på banan innan han blev uppropad. Nu hade äntligen UCI-poängen från SM "kommit fram" också. Så Mattias fick stå lite längre fram. Vilket inte skulle spela så jätte stor roll. Det blev nämligen en startkrasch precis innan depån som var alldeles efter velodromen. Mattias var tvungen att åka in i depån för att det inte fanns plats ute på banan. Som tur är har han lärt sig av sina misstag så han hoppade av och sprang några steg i depån för att inte bli diskad.

Banan i sig var toklerig och tack vare det fina vädret med bar himmel och sol så blev leran extra tjock och tung. Mattias bytte cykel varje varv så jag fick jobba hårt i depån idag. Depån var en historia för sig. Den klart sämsta i förhållande till storlek på tävling. Det var tight mellan boxarna för det första och för det andra så fanns det ingen högtryck, bara vanliga slangar. Vilket skapade extra mycket irritation och köer bland mekanikerna.

Bäst var nog när en gammal gubbe skulle vända på cykeln samtidigt som han höll i slangen. Han sprutade nämligen ned alla som stod i kön, och i ansiktet på de flesta dessutom. De skrek och han fattade inget och vände sig om en gång till, då var det nära slagsmål vill jag säga.

En annan kul grej att se var när det kom in flera åkare i depån samtidigt. Varje varv så var det minst 5 stycken som körde in i varandra och gick omkull. De är så hetsiga de där U23orna. Ett praktexempel var när det kom in två åkare och den bakom låg till vänster (man tar cykel på höger sida) om killen framför. Han bakom låg på omkörning med framhjulet i höjd med vevlagret på den framför. Då killen bakom helt plötsligt får panik och trycker fram killen framför rakt in i dennes mekaniker. Varför gjorde han så undrar ni? Jo för han bakom insåg att hans mekaniker stod i boxen alldeles bakom, och då var han ju tvungen att vika in höger. Begåvat. Speciellt när de alla låg där i en hög, cyklister som mekanikers. U23or...

Mattias körde bra men var väldigt trött och sliten, ett tag ville han lägga av men jag låtsades inte höra och skjutsade iväg honom på cykeln. Han slet sig i alla fall igenom loppet för att hamna på en 35e plats. Klart godkänt med uppladdningen han haft innan. Snart kommer formen. Han körde förövrigt med Tufo Cubus med 1,3 bars tryck. Lika som Magnus kom att köra på.

Jag hade gott om tid att tvätta cyklarna efter att Mattias gått i mål för Magnus skulle inte starta förrän 14.50. Mattias gick i mål och var vid depån lite efter ett. Gott om tid alltså. Tillräckligt med tid för att bli seg. Hjälpa en vilsen fransos som på något underligt sätt bestämt sig att åka ut på den vattensjuka gräsplanen, istället för att backa upp på vägen... Och sedan kunde jag titta lite i mekanikerparken. Det var dock så sjukt mycket folk att jag gav upp efter jag tittat lite på Cannondales läckra crossar. Nils Albert och hans teamkompisar lockade klart mest publik. Jag fick även lite fin översikt över velodromen innan jag var tvungen att gå tillbaka för att ta hand om Magnus.

Så för att ni ska få rätta stämningen blir det en bildpaus för er, dessa bilder tog jag mellan loppen:
-Men kom och hjälp stackarn nu dåååå! Mattias var pigg efter loppet ändå.

Se så stark och duktig han är den där Nilsson.

Lite bilder från depån:
Nils Albert har mest publik.

Snygga Cannondales.

Från andra hållet också.

En amerikan värmer upp på en speciell trainer.

Ganska smart lösning till en trainer faktiskt, vilket gör att man kan köra med racehojen utan att byta bakdäck.

Och så lite bilder från velodromen:
Vägen in till velodromen och ni kan även se en dam som tvingas springa in till mål. Cyklisterna körde motsatt håll denna dag, högervarv alltså.



När Mattias körde var det lagom med publik, när damerna körde var det två rader med publik som bäst. Men när Magnus körde var det tjockt med folk överallt. Depån var inget undantag. Men som tur var så hade vi pratat ihop oss med mekanikern till Dansken Joacim Parbo, så Sverige och Danmark delade bås nummer 2. Helt ok för arrangörerna då många andra länder hade/har ett eget bås. Belgien hade till exempel bås #1. Såhär såg det ut hos dem:


Och det här är då vårt bås #2. Vikingen till höger är Parbos mek, och tjejerna är hans döttar. hon till vänster hjälpte mig att fånga Magnus cykel. Underbara människor det där, hjälpsamma och trevliga. Mycket bra engelska kunde de för att vara Belgare också.

Här syns skillnaden mellan båsen bäst. Haha, där fick de trängas.

Mekanikern har även en fanclub och grupp på facebook för Skandinaviska Cyklister, ja jag vet inte om det stämmer. Jag förstår mig inte på nödvändigheten med Facebook. Har lite av en allergi mot fejjan faktiskt.

Under Magnus lopp så var det än mer kaos i depån, vattnet sprutade åt alla håll och kanter. Mekanikerna sprang som vettvillingar och krockade hej vilt i lervällingen. Själv blev jag spolad rätt i ansiktet två gånger efter varandra från killen mitt i mot. Det var väl ca 50 cm från mitt ansikte till mynningen på vattenslangen. Det tålde jag verkligen inte och skällde ut killen efter noter. Det var mekanikern till Nils Albert. Men han skämdes i alla fall. Alltid något.

Magnus var trött och sliten även han, men kämpade på bra i leran. Det syndes att det gick tungt för honom, men det syndes även att han verkligen tog i och kämpade för minsta millimeter. Det var imponerande att se och gjorde att jag sprang ännu snabbare i depån. Tyvärr fick Magnus en punktering med tre varv kvar vilket gjorde att han precis blev varvad när han var ute på slutet av näst sista varvet. Han blev ändå 43a och tog i väl, så jag var glad över hans insats i alla fall.

Vägen hem förlöpte utan någon enda incident och allt var tvättat och klart. Så vid sju fick vi vår middag bestående av tjockt skuren rostbiff, pasta och mastig gräddsås med lök och champinjoner. Tidigaste middagen hittills efter tävling. Vilket kan behövas för nu lär jag packa mina saker och få en tidig sömn. Klockan sex ringer klocka i morgon. Snart syns vi igen Sverige!