MTB-tur med naturliga intervaller

Fick till en sån där härlig flow-tur idag. Mötte upp Andreas vid "OK-stugan" för en tur ut på obestämda stigar. Vi bestämde oss för att kolla upp läget på vissa känsliga ställen och därimellan slänga in lite naturliga intervaller.

Våren har både varit snäll och hård mot naturen. Det var snabbåkt på de flesta ställen förutom surhålen som knappt torkar ur på sommaren. En hel del rotvältor låg kvar obehandlade och så har det gjorts en hel del gallring i de "mulligaste" partierna. Gallringen behövs givetvis men det blir lite plockepin för att komma fram utan att skörda bakväxlar.

Vi testade lite nya avsnitt på Mönsteråsleden (vandringsled), som nu är mer uppmarkerad och röjd än tidigare. Vilket kan förvirra en del ovana cyklister i området då Mönsteråsledens röda markeringar går parallelt med den röda MTB-leden bitvis. Men med de nya ledskyltarna som kommer ut nästa vecka så borde förvirringen minska.

Det skönaste med gårdagen var dock att de nygamla spårvalen med lite mer utmaningar satt som en smäck. Jag vågade ladda på en hel del mer än brukligt det för att jag kände att jag hade kontroll. Vilket jag tror är för att ryggen är bättre (men inte helt bra) och att jag har blivit lite mer genomtränad än tidigare.

Sedan hittade vi även helt nya spårval i på lite utmanande berghällar. Roligt värre.

Andreas tar första droppet (samma som jag tar ovan), ett nygammalt spårval vid sidan av stigen.

Droppet syns knappt till höger i bild. Här har jag dock hittat ett helt nytt spårval uppe på åsen av en häll. Det låg massa ruttna trädstammar som gömde hällen. Men dessa kastade jag ned för stupet som inte syns men ligger precis bakom åsen i bild.

Slutet gått allting gott.

Vi matade gammal banvall också. Rakt och brett kan vara fint också.

Men packad stig i tät skog är ändå bland det roligaste som finns.