Oscar Ekstams blogg

Skarvtur med inslag av hudbett och avslut av CXVM
Skarva; Verb [Sk:a:rva] göra längre, öka med avseende på rumslig utsträckning. Vanligt förekommande bland cyklister, med bestämd tidsgräns utan bestämd rutt.

5timmar stod det på schemat idag och för att jag skulle hinna se lite av U23:ornas lopp på CXVM senare på eftermiddagen. Så startade jag från posten klockan 9. Där väntade även Peter Almlöf som jag hade ett "möte" med i fredags. Han jobbar på BK Data och ni kan kanske dra era slutsatser från det, om inte så lär ni märka det om några dagar...

Nåväl vi gav oss iväg på passets första skarvning; runt Varpan. När vi sedan hade kommit runt så märkte vi att tiden inte riktigt gått så sakta. Så det blev skarvning runt Bojsen och sedan ännu en skarvning runt centrum. Efter det så mötte vi upp Anders Clason och Triathlet Annie på postenparkeringen. Den ungefärliga rutten blev; Norrut, via Haghed, mot Sågmyra.


Haghedsvägen var fin. Men det var inte plogat på vägen mot Rogsjön, vilket var tur då jag fick tillfälle att köra en väg jag inte kört på evigheter. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den annat än att den till slut leder in rakt mot kyrkan i Bjursås (eller ut på Rättviksvägen). Vägen var hur fin som helst. Ett smalt plogspår och vid sidan om det gick skoterspåren tätt. Dit måste jag när det har töat och frusit på lite, Grymma spår!

Vidare från Bjursås så åkte vi mot Sågmyra och fick oss vår fjärde skarvning då vi valde att åka över Vålberg och inte vidare mot Hisvåla (eller vad det heter). En mindre lyckad skarvning då vi blev ordentligt upvaktade av tre mycket arga hundar. Två av dem var av någon schäfer modell skulle jag tro. Den tredje var vit och fluffig, men mest arg och opålitlig...

Schäferhundarna var ganska lugna och höll sitt avstånd, mest vaktade de tomten. Men den vita sprang otäckt nära brevid oss på vägen. Den vek in framför så jag var tvungen att stanna och då visade den tänderna för mig. Sedan sprang den efter Peter. Då jag åkte vidare var den på mig igen och denna gången bet/naffsade den mig på vristen. Då blev jag arg och röt till ordentligt åt den och stirrade ned honom.

Synd att jag inte fick fram kameran och filmade det hela. För de där hundarna var tydligt dresserade till att gå till attack. Vilket är tråkigt. För det är ju inte deras fel, utan deras ägare.

Nåväl, jag är inte så hundrädd och vet ungefär vad jag ska göra. Så jag släppte det ganska snabbt. Sedan rullade vi vidare upp mot toppen för att sedan sladda oss vidare ned mot Rexbo. Anders som varit vass uppför var inte lika vass nedför då han tidigt gjorde ett besök i en snödriva. Men så var det inte så bra sikt eller före heller.

Här har vi släpt iväg bergsgeten Anders Clason

Efter Rexbo körde jag och Peter hemåt för att sedan skarva (5e gången) mot Borlänge, Anders valde att åka hemåt när vi skarvade. Så nu var det bara vi två igen. Peter som i början av passet hade varit ordetligt stark och sprurtvillig började nu krokna lite. Vid det här laget hade vi skarvat mot Aspeboda och sedan mot Vassbo. Och det är klart efter 7de skarvningen så ska det ju ta emot lite. Själv så hade jag ordentligt söndertrasade ben i början av passet men mot slutet började de bli bättre.

Vilket inte gjorde tröttheten bättre för Peter, som låg på min rulle ett tag och tog igen sig. Vi skarvade vidare mot Källviken via Runnleden (9de skarvningen). Och när vi åkte där på leden så konstaterade jag att klockan bara stod på 4:30. Så Peter tyckte att vi skulle åka över isen mot Hälsinggården. Vilket vi gjorde och den 10de skarvningen blev den bästa då isen var otroligt behaglig samt mycket rolig att åka på. Någon surgubbe sa; Det här är en skridskoled och blängde på oss. Konstigt att vissa har så svårt att dela med sig och vara glada. Övriga hundratalet åkare hade dock inga problem med oss och hälsade fint.

Peter på Runn.

Jag på Runn, Killen som står still närmast bakom är surgubben

När vi tillslut gått i land vid Hälsinggården var det dags för dagens sista skarvning, och den ledde oss över regementet och sedan ut till Knoppen. Där vi sa hej då och konstaterade att vi prick hade varit ute i 5timmar. Lyckad skarvning.

Hemma kollade jag på U23:ornas VM-lopp. Att det gick snabbt kan man lugnt konstatera. Nilsson kom på 33e plats endast 2minuter och 10sekunder efter den tyske segraren. Nyss pratade jag med Mari "mamma" Nilsson och fick höra att Mattias var nöjd över loppet trots allt. Det hade gått fort och blivit lite incidenter i början, plus att han hade ofrivilligt skallat en i publiken.

CXVM med umgänge imorgon= check!
Imorgon så har jag ordnat det så fint att vi som vill se herrarnas lopp, kan bege oss till Olearys. Jag har bokat plats och en stor lcd-tv åt 10-20personer (vi kan säkert vara fler) från klockan 14.30. Vi kommer att få sitta lite avskilt till och med. Loppet startar 15.00 enligt eurosport så innan kan kanske någon med mobilt internet visa loppet från dator?
Hur som helst så var lite snäll mot servitrisen, hon visste nog knappt vad cykel var. Då hon bokade enligt följande "14.30 sykel Eurosport". Beställer vi mycket och ger fin dricks så kanske vi får komma tillbaka också. Välkomna ni som vill!