Motljus- och Häll-porr

Jawol! Nu är det dags mina vänner för en presentation av vad jag gjorde igår på träningen. Onsdagscyklingen i Långehäll (ja hällarna är verkligen långa där) börjar 18:00 och jag slutar 16:00 men där i mellan så är det bus, lek matning av och med Egon. Vilket har gjort att jag har lyckats gett mig iväg för sent två onsdagar i rad nu. Det är ju svårt att slita sig från Egon när man varit på jobbet en hel dag.

Vacker vy under powertempot

Hur som så blev det powertempo till Blomstermåla och Långehäll som vanligt. De 15 km dit klarade jag på veka 32 minuter med tunga sega ben, så snittpulsen blev låg på 167 men ett max på 178. Jag var 8 minuter sen men ändå hade de inte snackat klart så jag fick lite tid att återhämta mig och spänna lite bultar.

Onsdagscyklingen går oftast som en Happyride lite oplanerat och vi stannar oftast på de tekniska ställena och övar lite extra. Men nu börjar detta tyvärr bli olidligt då det är så sjukt mycket mygg där uppe i skogen just nu. Jag har dock en backe, eller ja stup är det väl mer, som jag känner att jag måste bemästra även att myggen biter upp mig. Alla dessa teknik övningar och utmaningar får tankarna tillbaka till hur jag brukade reka XC-banor och hitta snabbast väg eller hur jag skulle kunna ta stupen eller motluten utan att kliva av. Vilket gör alla utmaningar extra roliga och nu söker jag snarare upp omvägarna och de extra svåra partierna. Till mitt nöje så finns det en hel del sådana i skogen här bland de långa hällarna.

Under gårdagens träning så sken solen underbart och av någon konstig anledning så hamnade min kamera bara i motljuset. Fantastiskt vackert blev det:

Som ni ser så blev det många hällar och mycket motljus. Vägen hem var inget undantag, eller ja hällarna blev utbytta mot asfalt och så hittade jag en kortare väg på 12 km. Och efter lite mer än 2,5h cykling så var jag bra uppvärmd och fick till ett rasande tempo hem med 29,72km/h i snitt och ett max på 39km/h. Även pulsen var med och levererade mycket frekvens 173/180 blev medel/max värdet på den hempendlingen som landade på 21 minuter. Så nu vet jag vilken väg jag ska ta om jag blir lite sen iväg från Mönsterås nästa gång.

Nästan exakt tre timmars cykling blev det igår med mycket intervaller men också en hel del lågfartscykling, vilket drog ned snittpulsen till 152. Men det får ändå ses som hyffsat då det är lite högre än min normala distanspuls. Och intervallerna gör nytta för min kondis medan det långa passet förhoppningsvis gör nytta för min feta lekamen. Gårdagens belöning för det hårda och långa slitet blev detta:

Ni missar väl inte?

Att jag finns på Instagram också? det är bara att följa mig under @oscarekstam enkelt å lätt. Då kan man få se lite bilder som inte dyker upp i bloggen (vissa dyker inte upp på facebook).

Några av de senaste bilderna på Instagram:

Idag har annars varit riktigt hektiskt med först en utflykt till Öland och Borgholm för att hämta en present till Jennys pappa som kom på besök idag med sin blivande fru och hennes pojkar. Väl i Borgholm fick Egon en boll som han gillade så hårt att han bet sönder den... Vi åt även en ordentligt överprisad hamburgare på Pappa Blå, vilka nog mest har öppet för att skinna dumma turister. Vi blev dock mätta och bra var väl det för det som väntade...

När vi åkte hemåt så bestämde sig Egon, helt utan förvarning, nämligen för att kräkas och inte var det lite som kom upp heller. Han brukar inte bli åksjuk och har bara spytt en gång tidigare och då gick vägen som en berg och dalbana. Men denna gång var det rak och fin flerfilig väg. Han ramlade in i tv-bordet igår så det sjöng om det och har varit lite grinig sedan dess. Så då ringde vi 1177 för att se om vi skulle åka in. Men det var en sådan telefonkö så att de fick ringa tillbaka. Vi var redan i Kalmar (där lasarettet är) då och Egon behövde nu nya fräscha kläder, så vi svängde in på Modehuset. Och när de inte ringt tillbaka efter det så beslutade vi att handla lite på City Gross medan vi väntade. Efter en och en halv timme ringde de tillbaka och vi blev inkallade till akuten. Allt var tack och lov bra med honom men de ville vara säkra, och vi också.

Så en "liten" dagsutflykt som började strax efter 10 och som vi trodde skulle vara klar runt 14. Blev en heldagsutflykt och vi var hemma vid 18. Men slutet gott och allting gott. Egon somnade som en stock Jennys pappa & Co hittade hit och vi fick alla varm och god Lasagne i magen som Jenny fixade fram medan jag nattade Egon.