En tradition som smugit sig fram är att alltis när jag anländer hem så är det Sheperds Pie som lagas. En rätt som består av en väldigt basic köttfärssås lagd i en ugnsform med potatismos över. Det som ger den lilla speciella smaken i rätten är såsen Worcstersås/Worcstershiresås. Enkelt och gott.
Något annat som är en tradition, fast till vårt julbord är mini-kroppkakor. Och då stekta. Jag och Jenny fick lära oss den ädla konsten att baka in fläsket i potatissmeten (kokt och pressad potatis). Ni har en bilserie nedan som eventuellt förklarar det.
En tredje tradition är annandagsmiddagen hos farmor och farfar. I begynnelsen höll de i middagen, lite senare tog Pappa och hans systers familj över. Och sedan förra året har vi "barnbarnen" skött middagen. I år slog vi till på oxfile till huvudrätt, eller jag proppsade på det och skötte även stekandet. Blev min bästa oxfile och stek hittills i livet.
Så nu sitter vi här hemma proppmätta än en gång... Men ändå kommer sötsuget smygandes. Hur går det till?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar