Idag har jag saknat Jenny och vår superbuse, eller tok-franz som vi kallar honom, Egon. De var borta på lunchen, och jag brukar alltid äta lunch hemma för att få tid med dem. Men istället blev det lunchlåda på jobbet idag. Och som om det inte skulle vara nog så jobbade jag över till 19:15 med massa pappers-KAOZ.
Så tok-franzen sov när jag kom hem. Tittade nyss in på honom sovandes i sin säng. Finns det något bättre än att se sitt barn sova? Så underbart harmoniskt och ibland komiskt.
Egon och hans favoriter; cykeln och stövlarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar