MTB-TTT, årsbästa

Slog väl till med ett årsbästa på MTB-TTTn idag mitt i högsommarvärmen. Kroppen kändes seg men jag hade min strategi att ta det lugnt på de snabba partierna och kötta på de långsamma partierna. Dessutom så tänkte jag mer på att få ned kraften i backen när jag stod upp i backarna. Lastade in på ett varv på 18:48 att börja med och sedan orkade jag inte riktigt mobilisera krafterna på sista och landade ett 19:48 varv. Så 38:26 totalt mot bästa tiden sist 40:01. Härlig upphämtning där. Kan jag bara hålla samma tempo på andravarvet så luktar det riktigt fin tid. Lite mer Öl och bad på detta så kommer kanontiden direkt.


Tog lite bilder med min systemkamera också. Tänkte ge den en sista chans innan jag ser mig om för något annat. Vet inte men jag tror jag kan fått till kamerainställningarna. Bilderna blev lite mindre "pastell-aktiga" i alla fall:

Pappa i vattnet

Framhjul i skogen

Cyklist i motljus

Magisk stigcykling idag

Sammanfattar mina känslor för MTB rätt bra. God är ölen dessutom, Bomble Bee 17.

Slakten i Långehäll

Vädret bjöd verkligen upp till dans idag och för att inte gå miste om de här sista sommardagarna så valde jag att flexa ut en timme tidigare idag. För på onsdag då jag egentligen planerat cykling så ser det ut att bli regn och sen befarar jag att hösten kommer. Men det är ju bara en teori.

På väg till Blomstermåla cyklade jag in i Patric strax utanför Mönsterås tätort. De 7km till Blomstermåla kändes rätt sega och när Patric kommenterade att han tog det lugnt samtidig som jag semt för att få runt benen så trodde jag inte på rekordtid precis. 

Vi mötte upp Pappa, Krille och Andreas vid starten och sen gav vi oss i väg med en minuts mellanrum på den 2 x 6,4km långa banan. Jag kom först ikapp pappa på samma ställe som förra gången och lika så Patric fast på sista varvet istället för första denna gång. Andreas kom jag nästan ikapp på målrakan. Så först trodde jag att jag hade en dålig tid men det visade sig senare att alla hade putsat sina personbästa tider med cirka en minut! Vilken slakt!

Själv kapade jag 50 sekunder på min bästa tid och landade på 38,05. Som grädde på moset såg jag att man kan ladda in Bryton GPS-filer på Strava.com och det blev ett KOM på MTB-TT banan samt näst bästa tid. Allt på ett och samma pass. Sweet!

Näeee vi skiter i den linjen va?

Passar på att ge en bonus när jag är på så gott humör, söndagens "Sista tur" på Strava, loggad via min smutta och sjukt färgmatchade Bryton GPS:

MTB-TT Rekordoch väggning i ett... ?

Testade en helt annan approach idag och såg till att värma upp ordentligt till Blomstermåla. Bra visp på benen och inte allt för hög puls gav en härlig känsla i kroppen... Men ändå kändes benen lite stumma. Nedrans kontorsjobb. Plockade med mig min nya kamera också för att testa den och se vad den går för. Kommer nog ta ett tag innan jag kommer in i alla inställningar och möjliga vinklar. Var ett tag sedan jag fotade med kompaktkamera ute på cykeln. 

Fick starta näst sist idag och började direkt att jaga. Till min förvåning kom jag ikapp Patrik som startade före mig redan med ett halvt varv kört. Misstänkte att det gick rätt bra då. Sedan tog det till nästa varv innan jag kom ikapp Henke och rätt snart efter det tryckte jag mig förbi pappa. Gick rätt bra då och jag fortsatte jaga. Tyckte mig höra Krille som startade bakom mig ett par gånger. Passerade Andreas innan "prediksstolen" och mitt uppe på backen stod Krille med bakhjulspunktering. Så nu hade jag ingen kvar att jaga och inte var jag jagad heller. Så luften gick ur mer och mer. Fick kämpa rätt bra för att hålla tempot uppe mot slutet och då kom helt plötsligt skrammlet från de bakom. 

38:59 pressade jag till med, 52 sekunder snabbare än förra måndagen. Och inte hade jag ont i ryggen heller, eller jo sista halva varvet var jag rätt stum och fick lite ont. Men bra långt ifrån den analoga värken.

Cyklade hem också så klart. Fick sällskap av Patrik och vi höll ganska bra fart fast ändå i snacktempo. Men så kom den där känslan krypande. Fick svårt att koncentrera mig och kände en enorm hunger och törst. När Patrik sedan svängde av och jag hade de sista två kilometrarna hem så gick luften helt ur. Rullade hjälpligt suddigt hemåt och ville stanna på macken, affären, pizzerian. Sedan smacka jag nästan rakt in i en buss.

Begåvad parkering... Det är ju inte som att cykeln på marken är osynlig direkt.

Som vanligt är det inte bara vi som tränar på våra tvåhjulingar, ser ni dammolnet?

Jajjemen här crossas det med motor

Pappa blir galen i starten... Känner igen den där blicken ifrån mig själv dock.

Jag slappade på marken medan snacket gick. Redan här misstänkte jag att energin var låg.

Men vad gör väl det när solen ger energi?

BMCn vackert på marken får avsluta detta inlägg. Gick bra att föra över korten från kameran via WiFi till iPaden. Ganska smidigt sätt att blogga med fina bilder. Kan bara bli bättre det här.

Fort, fortare, fortast cykling!

Min blogger-app har strulat för mig hela dagen och det är först nu jag får igenom detta inlägg. Mycket har gått förlorat på vägen men kärnan var att delge till er hur min träning var igår.

Ålems CK håller i en tempoträningstävling i MTB på måndagar klockan 18:00 vid Långehälls motionscentral, samling vid Ålems OKs klubbstuga för er som vill vara med. Det är enkelt. Man startar med en minuts mellanrum och kör två varv på den klargult utmärkta MTB-slingan. Och man håller reda på sin egen tid. Rätt kul även att jag mer föredrar mass-starter när jag träningstävlar.

Igår så hade jag ambitionen att lämna jobbet en halvtimme tidigare än vanligt då kvällsmöten hägrar och flextiden ligger på min sida. Men mitt sista möte drog ut på tiden och jag kom inte hem förrän tio i sex. Slängde på mig kläderna och lastade cykeln kvickt i bilen och gav mig av exakt 18:00 från huset. I och med att det tar 10-15 minuter till Blomstermåla så ringde jag upp pappa och meddelade att jag blev lite sen. Poppade hög hårdrock hela vägen och var hög på stress och musik-adrenalin när jag anlände. En snabb montering och nervöskissning senare så var det 30 sekunder till jag skulle starta, sist av alla.

Brände på fullt ös direkt då det är mycket stig i början och jag ville "hålla hög fart där farten är låg". På första grusvägen andades jag lite mer, tog några klunkar vatten ur camelbacken och bet i på nästa avlöpande stig. TT-banan innehåller inte så många tekniska svårigheter (för mig) men väl en hel del stök. Det finns egentligen bara en eller två backar som är något att tala om och de är korta men branta. Försökte hålla så bra tryck där som jag kunde men fick inte riktigt ned kraften på första varvet, antar att jag försökte för mycket.

Med 1/2 kvar av första varvet började min rygg säga ifrån och bli stum, med 1/4 kvar började jag få ont. Men tack vare att jag kunde sitta ned och trampa en hel del utan att få massa stötar och vibrationer från marken, så kunde jag ändå stå ut och hålla ett högt tempo. Tog varje tillfälle jag fick att sträcka ut ryggen efter det. Och när jag åter igen med 1/2 kvar av banan (fast nu på sista varvet) började skymta cyklister framför så tändes en gnista till. Pulsen höjdes och pedalfrekvensen lika så. Passerade tre av mina medcyklister på kort tid och började för första gången känna att det här går ju bättre än förra gången.

Men den farthöjningen hade ett pris, blev rätt stum med de sista 2 kilometrarna kvar och då sjunker farten snabbt när det är stig och stök. Lyckades ändå knipa en riktigt bra tid och hade KOM:et för MTB-TT på Strava ett tag. Det visade sig dock att Strava bara lyckades få till första varvet av mina två och mitt sista som var snabbast gick förlorat. Så jag förlorade mitt KOM till Patric några minuter senare. Tusan. Men detta gav bara blodad tand. Är rätt roligt att stressa igång tävlingsdjävulen igen, om än på ett avslappnat och roligt sätt.

Bilder och Stravainfo nedan så klart. Nu går jag till sängs!