Jag överlevde utan en spya

Gårdagens träning gick över förväntan. Det fanns bra med diesel tryck i pedalerna, men bensinen var lite slut. Så det fanns inte så mycket att sätta till mot David på matchsprinterna. Men jag kämpade tappert och stressade honom bra. Vi gick två matcher där David vann båda så då beslutade jag att min roll i träningen fick bli uppdragare till flygande istället. Och det gick bättre.

Så nu är det beslutat att David och jag kör minst en sprintträning i veckan. Jag måste ju hålla igång bancyklingstekniken. För det var faktiskt lite sketchy att köra långsamt i lutningen, och jag vill ju inte glida och skita ned min vita fina styrlinda på min Canyon V-drome. Så lite mer varv och vana under sommaren blir bra till hösten.

Förhoppningen med sprintpassen är också att jag ska boosta igång kroppen lite igen. Så att jag orkar trampa runt på min 29er... När den väl kommer...