Jag kom upp till toppen

Efter fotot i inlägget under detta så fick jag av både benvärmare och keps. När det var klart så märkte jag att bakdäcket hunnit bli platt. Och naiv som jag är så trodde jag att det skulle räcka med att fylla i lite mer luft bara... Men redan vid backens start så kände jag de stora stenarnas genomslag och halvvägs upp så kände jag underlaget mot fälgen vid varje tramptag.


När jag kom upp till toppen var bakdäcket platt. Och dessutom så märkte jag då att bakbromsen låg emot...

Att jag inte märkte att bromsen låg emot under bestigningen berodde på att jag lyssnade på musik. Och det var väl lila bra det. Masade mig upp för backen på fantastiska 5.50 minuter... Rätt långt från Bleckurs Falun-Finest rekord på 3,37.. Och säkert långt ifrån mitt egna också...

Från början av passet hade jag tre timmar på mig, efter att jag träffat Nilsson hade jag 2,5 och efter punkteringen och avklädningen hade jag lite mer än 2 timmar. Så jag omplanerade distanspasset till ett intervallpass på 1,5 timmar. Skön matte va?

Jag passade på att styra kosan mot Faluns kändaste stig för nästa intervall:

Alla som bor/bott i Falun ser väl att detta är Törnbergs?


Törnbergs uppför gick på ca 5 minuter också och efter det åkte jag vidare ned till Grycksbo. Och sen ut på Gamla Fruns väg som alltid är lika vacker:



Vid det här laget hade jag blivit lite krispig och för att kunna maxa uppför sista backen till Stångtjärn behövde jag lite pepp. Så Rise Against låt Entertainment på riktigt hög volym passade underbart, och jag flög upp för backen.

Sedan snurrade jag runt lite vid Stångtjärn innan det var dags för att dra vidare till jobbet. Det var fantastiskt underbart att köra kort-kort i dagens väder och jag hade gärna varit ute det dubbla. Men det får bli någon annan gång.