Det är rätt coolt att vara hemma helt själv med honom måste jag säga. Speciellt nu när det händer så mycket. Som idag till exempel då han reste sig upp utan hjälp/stöd och sedan tog 4 steg helt av sig själv utan att hålla i något. Tidigare har han tagit något steg eller två om han har hållit i en leksak/sak och vi lockat honom med något annat (eller om han sett något intressant). Och det har bara hänt de senaste dagarna. Och så sent som förra veckan såg vi honom ställa sig upp själv för första gången, tidigare behövdes det bord eller en hjälpande hand för att ställa sig. Så det går verkligen i en rasande takt.
Än mer rasande takt var det idag på babysimmet då han hoppade (sittande) från kant på vårt kommando. Han älskar att vara i vatten och denna gång så hoppade han i vattnet och med sån kraft att vi inte riktigt hann med att stoppa honom innan ytan, utan han doppade hela huvudet. Men han höll andan och led inte alls av det, tvärt om. Dock så var det lärarinnan som skulle visa oss hur man kunde ta emot honom lite längre ut från kanten, och hon hade inte riktigt räknat med Egons fart och energi. Definitivt hade hon inte tänkt att han skulle doppa sig. Så hon var mer chockad än Egon. Underbara unge.
Att vara pappaledig på "heltid" tar dock på krafterna och även tiden försvinner. För jag hade tänkt att träna lite efter babysimmet idag, men det hade jag inte alls tid med då jobb-inkorgen på EP var på tok för full. Och sen var jag dessutom helt slut energimässigt. Resultatet = ingen träning och alldeles för få svarade mail.
Jag får helt enkelt äta med hela ansiktet så jag får samma energi som Egon:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar