Vi avslutade som vanligt med två hårda varv, och denna gång brände jag inte allt på ett kort; starten. Utan tog det mer metodiskt och lät Kristian köra lite i tät för att se hur han tog de olika partierna. Hans MTB 29a gick såklart som på räls i de mjuka och stötiga partierna men i backarna och på de snabba partierna kände jag ett övertag. Så jag lade in en stöt från spets med ett halft varv kvar i sista backen och fick en lucka. Men Kristian kämpade sig närmare, speciellt då slutet är rätt stötigt. Vid sista bron med bara en vänstersväng och 300-400m kvar så är han nästan ikapp. Men på bron står det tre ungdommar och tjuvröker. De bolmar som ett helt öltält i Belgien och jag får flashbacks. Behöver jag säga att jag vann spurten efter det?
Gud va kul det är att crossa!
Och uppfattningen är att vi samtliga tre hade lika buskul ute på Mudden och blev lika härligt trötta efter urladdningen. Nästa torsdag kör vi igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar