Det kittlar i bena

Foto: Henrik Öijer

Att hjälpa Nilssons att flytta var roligt och fikan smakade och satt fint. Men grodan satt... eller ja sitter kvar ännu. Shit vad mastig den var. Jag orkade inte ens äta upp hela, det hade nog varit bättre med en maräng. Då hade ju Ulf fått utnyttja hela kassaregistret också. Det är lätt att vara efterklok.

På träningstävlingen bestämde vi att köra 2 varv per heat istället för 3. Det var mer kött för panget helt enkelt. Och jösses vad jag köttade. Dagen till ära invigde vi sandlådan också för att testa vad den gick för. Och ja, den kommer ge möra ben en riktig slakt. Även fräscha ben kommer att dö. Jodå det lovar jag.

Jag dog två gånger idag och återuppstod, tredje gången på tredje heatet kunde jag inte leka Jesus längre. Totalt död. Ojojoj vad jag fick slita idag, med grodan i halsen. Och det känns i benen nu. Det kittlar sådär härligt som det gör när man har loggat en riktig slakt i träningsboken. Trots grodan kan jag somna med gott samvete.

Just det! Gårdagens tungben berodde helt och hållet på hjulen... Så måste det vara.