Min XC-helg

I lördags startade alltså premiären för mig här hemma i Sverige. Och det var en bra start för jag tog ledningen. Det var mest för att ingen annan ville ta kommandot och jag hade pang i benen. Krutet räckte faktiskt ett bra tag också. Och även efter att jag började bli passerad så kunde jag bita kvar i täten. När den sedan försvann tog jag följe med Micke Salomonsson. Vi hade en bra fight i tre varv sedan dog ryggen.

Efter det var det inte lika skoj att cykla längre. Jag bara sjönk som en sten. Pulsdatan visade sina tydliga tecken. Första två varven hade jag 168 i medelpuls (brukar vara 170-176). Varv 3 152. Varv 4 162. Varv 5 162. Varv 6 158. Jag körde på ren vilja. Men det var inte mycket kraft som gick till benen.

Idag var det samma visa om igen. Jag tog starten och ganska tydligt. Men täten kom om snabbare denna gång och Alexander Wetterhall var lite sur över att jag körde så fort. Det var onödigt så tidigt i loppet tycke han. Jag tyckte det var roligt och sa det till honom också. Efter loppet skrattade vi åt det också.

Ryggen höll bara i ett varv idag. Och jag fick släppa iväg en fin klunga som höll bra och jämn fart. Sedan dalade jag bara mer och mer i fältet. Ett tag trodde jag att jag återhämtat ryggen för att jag kunde gasa av folk från rulle och även ikapp Stefan Karlsson. Men sedan gav bara ryggen upp ännu mer.

Jag tänkte slänga in handduken på tredje varvet men då kom Christoffer Grimbeck ikapp och vi hade trevligt i skogen. Vi båda höll samma ansträngning och kunde inte ta i så mycket vi ville. Men roligt hade vi och kallsnackade. Så jag fortsatte ett varv till. Då blev det självklart ännu värre och till och med "Totte" seglade ifrån mig. Då kastade jag in handduken och satte mig för att rapportera Live från tävlingen istället.

Ryggproblemet är mycket skumt då jag underhållt ryggen under vintern. Och nere på Cypern så körde jag två tävlingar med lika lång längd som i helgen. Plus stökigare terräng och mer backar. Då hade jag inga som helst problem. Och under de två träningstävlingarna på Jungfruberget har det inte heller varit några problem.

Det enda som jag kan tänka mig ha orsakat det hela. Är att jag jobbade ganska hårt och mycket i veckan. Samt att jag idag upptäckte att SPD-klossen på vänsterpedalen hade flyttat sig bakåt en halv centimeter under gårdagens lopp. Jag hoppas verkligen att det bara är dessa problem som orsakat rygghaveriet. För de är lätt justerade.

Nu är vi snart hemma i Falun. Och jag ser fram mot en värmande stund på spikmattan. Som blivit min vän nu under helgen. Speciellt när ryggen varit dålig. Spikarna har värmt upp ryggen bra.