För mig som smålänning är rubriken lite rolig att uttala, om jag inte anstränger mig... Hur som helst detta inlägg ska handla om dagen Träningstävling som vi så inkorrekt kallar det.
Deltagarna var: Lars Bleckur, Magnus Darvell, Jag, Mattias Nilsson, Mikael Salomonsson, Mattias Wengelin och Henrik Öijer. Ett ganska fint startfält med andra ord. Och redan på uppvärmningsvarvet var tempot löjligt högt.
Alla strulade lite inför starten, bland annat så strejkade mitt pulsband, så det tog ett bra tag innan vi kom iväg. När väl starten gick så tog Nilsson kommandot, efter låg pärlbandet enligt följande: Bleckur, Darvell, Wengelin och Jag. Sedan lite bakom skuggade Salomonsson och lite bakom honom seglade Öijer.
I första uppförstlutet satte Wengelin kedjan bakom kassetten och blev stående så nu var jag fyra bakom Bleckur som tappat lite. Klungan stressade på bra vidare uppför och Darvell gick upp i ledning. I sista branta partiet går det ett par rötter över en brant stenhäll. Där spann Bleckur och ramlade, jag körde in i honom och ramlade också.
Salomonsson hade nu kommit i kapp och på något sätt satte han sin högerfot i mitt framhjul. Så där stod vi tre glada cyklister ihoptrasslade. När vi kom loss var Team Kalas borta. Bleckur kom loss först och sedan Salomonsson. I nedförskörningen kom jag ikapp och förbi de två. Sedan kom Micke förbi i backen ut på andra varvet.
In mot varvningen till tredje varvet hade Wengelin kommit ikapp och jag flög med honom förbi och ifrån Micke. I början av utförskörningen så punkterade jag dock framdäcket. Det gick snabbt så jag höll på att sätta mig i ett träd. Efter det gick jag och genade ner mot start/mål. Micke kollade blint på min rygg och genade således han också. Men Bleckur hade koll.
När jag lagat punkan så kom Darvell in från fel håll med punkterat bakhjul. Själv körde jag motsatt håll på banan och mötte upp Wengelin och Salomosson. Jag tog hjul på Micke och stressade honom lite, sen gick jag om och försökte förgäves gå ikapp Wengelin.
När alla var i mål visade det sig efter en högljudd och lång diskussion att det bara var Nilsson, Wengelin och Bleckur som kört alla fem varven. Så de blev etta två och trea. Resten av oss kom nog på fjärde plats oavsett var vi kom i mål.
Min ängel Maria lekte supporter och fotograf och knäppte ett par kort. Här är dom:
Underställsmannen vann.
Och jag har fortfarande en del Racetuning kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar