Hösten dör

Snart är hon här, moder vinter. Men än så länge så är det bra vacker i naturen. Jag tog bröderna kanel under armen och firade av hösten med en fin långtur plus fika på mitten. Vi passade på att ta några nya vägar ut mot Hedemora/Säter. Men först firade vi av en klassiker ut mot Klingsbo:

Sedan irrade vi vidare mot Långshyttan för att hitta tillbaka på en klassisk väggväg. Denna gången lyckades vi ta den i motsatt håll och på så sätt slippa hammaren. Denna väg ledde mot Husby och Fäggeby. En väg som jag inte kört förut. Förstår inte varför då den var riktigt fin:

Vi svängde sedan mot Säter och där drog Nilsson fram stora ordboken. I Hyltebruk, Småland, där han bodde lite under sin barndom så kunde man tydligen säga "Närma" till allt. Ni som hängt med vet att Nilsson också tror starkt på att man helt allvarligt kan överleva på Öl och Lök. Alltså var detta med "Närma" kanske inte så oväntat. På bilden nedan ser ni ett gigantiskt winerbröd med Nilssons favoritfyllning, jag tror det heter något med Närma. I alla fall så är sylten Närma kameran...

Nyss nämnde Nilsson fick även ett tokryck där mitt under fikat i Gustavs. Det är farligt att ha med mig på träningen, speciellt när jag har kameran med mig:

Min kommentar på bilden; nämen är det inte Babar?:

Efter fikat så fick vi mer sol på oss och vägen hem gick i "Närma" solsken:

Efter lite orientering i förorten Borlänge så fick Nilsson en punktering. Det satt en metallflisa i däcket. Inte konstigt med alla de industrierna som skräpar ned:

Med en halvtimme hem passade även Magnus på att få maskinhaveri. Eller är det en snorkråka som hänger från näsan?:

Jag och Mattias, som hade bråttom hem för en vaccination, puttade hem Magnus ända fram till dörren. Vi tror att han tog av kedjan med flit då det bara var uppför från platsen för hans maskinhaveri.