söndag 31 maj 2009
lördag 30 maj 2009
IG i matte eller allmänt trött?
Haritz startar ju för tusan före mig i morgon! jag ligger före honom totalt. Attans. 30 sekunder kan jag väl ta in på startsträckan?
Borlänge Tour etapp #2
I brist på bilder från igår/idag. Bjuder jag på en bild från billingeracet
Jag fick en kass start och jagade efter det ivrigt för att komma upp mig. I en vänsterböj kör Micke Salomonsson och Håkan Löfström ihop och trasslar till det lite. Men mitt i alla kaos lyckas jag ändå komma upp till Magnus Palmberg. Som innan start sa att han ställde sig brevid mig så att han kunde hänga i min ryggficka... Nu var det jag som fick slicka hjul på honom istället.
Dum som jag är var jag inte nöjd med det utan skulle prompt stressa upp till förstaklungan som låg strax framför. Jag gasade på friskt i en av de längre och flackare backarna längst bort på banan vid badet. Och jag kom nästan ikapp också, nästan. Palmberg och Löfström kom ikapp och jag slet förgäves för att få deras rulle. Sedan sprätte Salomonsson förbi.
Jag lyckades dock ansluta vid banan snabbaste parti, utför ner mot älven. Sedan stressade jag på igen för att hålla rulle uppför den branta backen in mot målområdet. Där fick jag betala för all stress. Min omgivning började helt plötsligt att gunga och bli ofokuserad, samtidigt som det blev ordentligt hett; jag blev kokt.
Sedan spenderade jag resten av loppet i ett ingenmansland... eller ja ok jag hade sällskap av Anders Haritz på andra och tredje varvet. Men sedan kom gasen tillbaka och jag stack iväg på en solotur resten av etappen.
Ett tag trodde jag att jag skulle komma ikapp Löfström, men den rackaren var tre minuter före mig i mål tillslut.
Nåväl, jag avancerade från 12a till 10a genom dagens 10de placering i alla fall. Lite jobbigt är bara att jag inte lyckades få en så stor lucka ned till Haritz som jag hoppats på. Han är bara ca 55sekunder bakom mig. Och om det är någon som har fördel i helgen så är det han, det verkar som att Anders kan banorna utan och innan. Dessutom är han bra att köra mot klockan.
Fast det är klart. Biter jag tillräckligt hårt i styret i morgon och håller stumt hela vägen så skall nog det gå att hålla och kanske till och med avancera i resultatlistan. Jag kör på det.
fredag 29 maj 2009
Jag slutar
Japp idag var sista dagen för mig som friskvårdskonsulent på britsarvsskolan. Jag sade upp mig i måndags när jag fick klart om 100% på Lugnets Äventyr. Som jag börjar med på måndag. Sååå skönt! I helgen firar jag med slakt på Borlängetour
torsdag 28 maj 2009
Punka
Nu har jag jobbat klart och beställt sushi. Cykeln stod utanför och påminde mig om att inte tränat sedan billingen. TräningsPunka
tisdag 26 maj 2009
Jesper leder
Står vid dalaserien i falun. Starten för h30 har just gått och jesper larsson, falu ck, tog mastern: rätta takter
måndag 25 maj 2009
söndag 24 maj 2009
Uppladdning total sammanfattning
I och med att alla sammanfattningar och bilder om uppladdningen inför Billingreracet ligger lite huller om buller här på bloggen så sammanfattar jag allt i ett inlägg. Alla gröna rubriker är klickbara så ni kommer till den aktuella uppladdningsbilden. Allt för er kära läsare!
Två dagar före dopparedagen:
Jag startade med att jobba som vanligt, vilket inte klassas som uppladdning. Uppladdningen började istället med inköp av Guitar Hero Metallica. Hur är det uppladdning undrar ni?
Jo den mentala aspekten i cykling är mycket viktig. Och som en klok gammal tränare vid namn Lars-Åke Östlin sa till mig i början av min karriär: "Du kan inte tänka cykel 24-7, skaffa en hobby som inte är cykel för att koppla av". Lars-Åke har sina bilar jag har mitt PS3, och som Metallica fan så kopplade jag bort cyklingen helt igår kväll.
Fika. Alla riktiga cyklister fikar, alla på sitt egna sätt; mitt i passen, före eller efter. Och tro inte att jag är rädd för kolhydrater (ang. kolhydratsförgiftningen). I rätt mängd och rätt tid så ger kolhydrater en bra uppladdning.
Vätska. Och i detta fallet Whisky. Glaset på bilden är inte lika fullt som det ser ut, en snål 4a fick jag i mig igår. Egentligen är rödvin det bästa för uppladdningen, men Whisky och öl funkar minst lika bra. Varför undrar ni? Jo alkohol i små mängder gör att musklerna slappnar av och ökar på så sätt återhämtningen.
Spikmatta. Ett ytterligare steg i att maximera återhämtningen är att öka blodgenomströmningen i muskler, vilket man till viss del gör med alkohol. Men en spikmatta genererar även den en stor del blodgenomströmning i muskulaturen. Och för mig ger det en stor avslappning och en frisk rygg, då jag i detta fall låg med ryggen på mattan. Man kan även sitta på mattan för att komma åt baksida lår och rumpa.
En dag före dopparedagen:
Långfrukost är det enda rätta för att tillgodose alla näringsämnen. Dessutom så hinner jag läsa ut Falu Kuriren också. Dagen till ära var både Christoffer Stevenson och Johan Landström omnämnda. Homeboys från VUC.
Mekning är alltid uppladdning. Idag blev Mavic baknavet servat... igen. Men nu rullar det bra i alla fall.
Stödstrumpor. Den "okända" föraren visar den senaste modellen Navy Blue. Stödstrumpor har vuxit och vuxit bland uthållighetsidrottare och företaget Skins gör även designade versioner samt även för hela benen, ärmar, överkropp osv. Kort och gott ger strumporna och Skins ökad blodcirkulation och minskar svullnad till följd av resa och/eller när man står upprätt längre perioder. Det finns till och med vissa cyklister och löpare som tävlar med speciella strumpor.
www.stodstrumpor.se alla cyklisters favoritsida.
Matlådan/Gotteburken. Cyklistens bästa vän vid resa. Min låda för dagen bestod av Grillspett, Sallad och Pasta. Fördelen med lådan/burken är att man får större kontroll över mattid och näringsintag.
Väckningspass. Dagen innan kör jag med flera ett väckningspass på 1-2timmar med ett antal korta hårda max-spurter. Oftast görs detta som idag; på tävlingsbanan så man slår två flugor i en smäll.
Finns det möjlighet att sitta; Sitt. Finns det möjlighet att ligga ned; Ligg. Finns det möjlighet att åka hiss; Hissa!
Dopparedagen:
Det gäller att bunkra upp inför 8 mils slit. Här ser ni Magnus Darvells berg med dinkelflingor. Scandic har tyvärr slutat med Müsli och börjat med någon hipp; blanda dina egna gryn. Men inga kolhydrater så långt ögat når tyvärr. Deras nybakade ciabatta var dock grym som få, så det gjorde inte så mycket. Ciabatta, Björnbärssylt och Ost är helt rätt.
Koffein. Det ger pangpang och ger bra effekt om man tackar och sväljer ca en halvtimme före start. "Teamet från Australian Institute of Sport i Canberra upptäckte att de idrottare som tog en liten dos koffein före träning (ungefär 200 mg) kunde fortsätta träna på hög nivå upp till 30% längre än de som inte tog stimulantia. Koffeintillskott gjorde att idrottarna i en serie tester kunde prestera 3,5% bättre än normalt." Källa.
12e bäst i Sverige
Sitter nu i bilen på väg hem och har tävlingen friskt i minnet. Så jag skall försöka återge den så gott jag kan.
Formen kändes mycket god i onsdags när jag pressade ned mitt personbästa upp till hopptornen med 19sekunder. De benen var dock inte med mig på första halvan av loppet idag. Det gick riktigt segt och benen värkte ordentligt. Som tur är så kunde jag stå på bra utför och på allt tekniskt. Vilket gjorde att jag kom ikapp lokomotivet Stefan Carlsson, Kolmårdens MTB. Vi kom tillsammans ikapp Mikael Salomonsson, Tullinge SK, också.
Nu när vi var tre tyckte jag att vi skulle gå ikapp nästa grupp, så jag ropade; "Korta hårda förningar så kommer vi ikapp grabbar". Micke hade lite problem att få ut kraften på platten så han tappade några gånger. Efter ett tag när vi var ganska nära framförvarande grupp så fortsatte jag min förning även att Micke och Stefan hade tappat. Jag kom ifatt gruppen och även Stefan. Men inte Micke.
I gruppen vi kom ifatt satt klubbkompisen Henrik Öijer och vi såg till att gruppen kom ikapp tätklungan. Vilken var ganska stor och bestod av mer än 10 cyklister. Och när vi kom ikapp så var vi nog nästan 20stycken. Det blev ganska trångt och jag hade problem att avancera uppåt.
Jag tappade nog kontakten 2-3gånger innan jag flög av på riktigt. Sedan låg jag i ett ingenmansland tills den långa backen efter hälften av första loopen kom. Då kom Micke igen, och vi slog följe. Även Henrik Wilert, Team Cykel City, kom ikapp från ingenstans. Och vi fick ett bra samarbete. Nu började även handbromsen släppa och kraften i benen sipprade fram mer och mer.
Innan varvning så kom alla 100% och jag kunde börja stå på ordentligt. Tyvärr var det ganska lättåkt så jag blev varken av med någon eller kom ikapp någon.
Ute i "singletrack-skogen" körde jag och Micke på ordentligt och blev av med några och sen kom vi även ifatt Öijer som tröttnat rejält. Vi kom även ifatt Fredrik Edin, Cycloteket Racing Team, som också var trött. Det går åt lite att stöta sig med toppen.
Vid en mil kvar så kom dock handbromsen tillbaka och ute på cykelvägen på väg in till Strupen/mål så surnade Micke till över att jag inte orkade dra. Men jag sa som det var; "Jag är trött och du tar mig idag Micke". Inte långt efter det så seglade han iväg.
Jag och Wilert åkte in i Strupen tillsammans. Jag tror att han väntade in mig efter att jag klagat lite på att han inte gjort så många dragningar. Det kan också vara för att jag sade att jag skulle hänga i hans ryggfickor om han körde om mig i Strupen... Jag trodde inte att han skulle ta det på allvar dock.
Men så drog jag in honom in till Strupen också och han fick gå upp jämsides och även lite förbi. Han stumnade dock och jag fann krafter i det brantaste för att kunna dryga ut.
Slitet längs banan idag resulterade i en 12e plats med tiden 3timmar och 10minuter. Ganska okej med tanke på mardrömmen jag hade första halvan av loppet. Och att det bara var Emil Lindgren som fattades av MTB-cyklisterna. Så lite nöjd är jag ändå. Får se vad benen kan generera nästa helg i Borlänge.
lördag 23 maj 2009
Uppladdning sammanfattning 1 dag innan
Då fortsätter följetången om min uppladdning som alla älskar att läsa om.
Långfrukost är det enda rätta för att tillgodose alla näringsämnen. Dessutom så hinner jag läsa ut Falu Kuriren också. Dagen till ära var både Christoffer Stevenson och Johan Landström omnämnda. Homeboys från VUC.
Mekning är alltid uppladdning. Idag blev Mavic baknavet servat... igen. Men nu rullar det bra i alla fall.
Stödstrumpor. Den "okända" föraren visar den senaste modellen Navy Blue. Stödstrumpor har vuxit och vuxit bland uthållighetsidrottare och företaget Skins gör även designade versioner samt även för hela benen, ärmar, överkropp osv. Kort och gott ger strumporna och Skins ökad blodcirkulation och minskar svullnad till följd av resa och/eller när man står upprätt längre perioder. Det finns till och med vissa cyklister och löpare som tävlar med speciella strumpor.
www.stodstrumpor.se alla cyklisters favoritsida.
Matlådan/Gotteburken. Cyklistens bästa vän vid resa. Min låda för dagen bestod av Grillspett, Sallad och Pasta. Fördelen med lådan/burken är att man får större kontroll över mattid och näringsintag.
Väckningspass. Dagen innan kör jag med flera ett väckningspass på 1-2timmar med ett antal korta hårda max-spurter. Oftast görs detta som idag; på tävlingsbanan så man slår två flugor i en smäll.
Finns det möjlighet att sitta; Sitt. Finns det möjlighet att ligga ned; Ligg. Finns det möjlighet att åka hiss; Hissa!
Vacchi for President!
Jag har sagt det förut och jag säger det igen.
Efter Robertos inlägg (nedan) så finns det inget annat att säga än;
Vacchi for president!Reserapport
Nu har vi kommit halvvägs till Skövde. Tänkte delge lite roligheter som vi hittills hafts längs resan.
* Jag och Mattias lyckades få Mange att bli så sur att han pluggade in hörlurarna redan innan vi lämnat Falun.
* Mange kör iTunes på sin PC.
* Jag och Mattias fick äta upp vårt Mac är bäst snack när min brända skiva inte fungerade i Saaben.
* Mattias tycker inte om riktiga bakverk.
* Mattias blir bara halvmätt av 20köttbullsmenyn på IKEA. Rättelse; han blir bara mer hungrig.
* Min matlåda luktar skit, som vanligt.
* Mattias har inkontinens.
* Mattias och Mange sitter i framsätena och agerar som vanligt som ett gift par.
* Vi snackar så mycket skit.
Uppladdning sammanfattning 2 dagar innan
Ni har kanske märkt att de fyra senaste inläggen skiljer sig från mina vanliga inlägg. Min tanke med bilderna är att ni skall kunna följa min uppladdning inför Billingeracet som går nu på söndag, och det något sånär live genom bilder.
Jag tänker också kort sammanfatta dagens bilder genom att skriva ett inlägg som detta efter varje dag.
Igår var det fredag och alltså två dagar före dopparedagen.
Jag startade med att jobba som vanligt, vilket inte klassas som uppladdning. Uppladdningen började istället med inköp av Guitar Hero Metallica. Hur är det uppladdning undrar ni?
Jo den mentala aspekten i cykling är mycket viktig. Och som en klok gammal tränare vid namn Lars-Åke Östlin sa till mig i början av min karriär: "Du kan inte tänka cykel 24-7, skaffa en hobby som inte är cykel för att koppla av". Lars-Åke har sina bilar jag har mitt PS3, och som Metallica fan så kopplade jag bort cyklingen helt igår kväll.
Fika. Alla riktiga cyklister fikar, alla på sitt egna sätt; mitt i passen, före eller efter. Och tro inte att jag är rädd för kolhydrater (ang. kolhydratsförgiftningen). I rätt mängd och rätt tid så ger kolhydrater en bra uppladdning.
Vätska. Och i detta fallet Whisky. Glaset på bilden är inte lika fullt som det ser ut, en snål 4a fick jag i mig igår. Egentligen är rödvin det bästa för uppladdningen, men Whisky och öl funkar minst lika bra. Varför undrar ni? Jo alkohol i små mängder gör att musklerna slappnar av och ökar på så sätt återhämtningen.
Spikmatta. Ett ytterligare steg i att maximera återhämtningen är att öka blodgenomströmningen i muskler, vilket man till viss del gör med alkohol. Men en spikmatta genererar även den en stor del blodgenomströmning i muskulaturen. Och för mig ger det en stor avslappning och en frisk rygg, då jag i detta fall låg med ryggen på mattan. Man kan även sitta på mattan för att komma åt baksida lår och rumpa.
fredag 22 maj 2009
På Gång
Ja jag vet inte hur jag ska förklara detta egentligen. Jag har inte tränat bra och jag har inte vilat bra. Ändå presterar jag en 19 sekunder bättre tid uppför serpentinerna brevid hoppbackarna. Det är bara att tacka och ta emot.
Träningen som jag har bedrivit under den senaste månaden har varit allt annat än strukturerad och kvalitativ. Eller ja de få pass (ca 1ggr/veckan) som jag tagit i på så har jag faktiskt tagit i. Men det har inte varit mer än så. Resten av passen har varit lama rullpass eller korta distanspass. Och som jag skrev tidigare; månadens veckor har haft ett snitt på ca 9.30 i träning/tävlingstid.
Vilan där emellan har varit jobb. I många fall ståendes, gåendes och springandes. En hel del stress har det blivit också för att få ihop två jobb samtidigt.
Det verkar ju ge en positiv effekt på min prestation. Och det känns som att jag är På Gång nu när mina pollenbesvär har släppt också. Billingen är nära och jag hoppas på bra uppladdning. Något annat som är än närmre; Jobbet. Snart ska jag dit igen för att hålla öppet i vårt RaceRoom. Och som Adam Steen säger; Har ni inte något vettigt för er? Kom upp och testa på! Jag kan ge er en super-special Segway-tur.
torsdag 21 maj 2009
No hands, one leg
Spöket går bra nu. Till synes Utan armar och ett ben klarade spöket och jag av 2.57 i serparna nyss. Ett personbästa för oss båda skulle jag tro.
Tomt
På väg till jobbet imorse var det helt tomt på gatorna. Jag och mina hagaglasögon hade gatan för oss själva. Långhelg någon?
Packat
Det är viking line cup i Falun hela helgen. Vi på Lugnets Äventyr passar på att hålla öppet. Många ungdomar blir det.
onsdag 20 maj 2009
3 timmar start-stop distans
Idag har jag fått mycket gjort fast mest har jag startat och stoppat. Dagen började med att jag försov mig 45minuter så att jag blev en halvtimme sen till Lugnet där Micke Salomonsson väntade på mig. Vi skulle köra den blivande XCSM-banan och se på lite förlängningslösningar åt arrangerande Bancykelklubben.
Om jag får säga det själv så blev det grymt med tanke på förutsättningarna om hur stora delar av banan måste gå. Nu ska jag bara lura ut Jens eller någon annan som har en GPS för att få den nedritad. Men vänta nu... Jag är ju inte med och arrangerar, fast det är klart jag gillar att fixa.
Efter lite runtvirrande åkte jag ned till Vibes för att stoppa lite och prata med Anders Lind och Magnus Darvell. Sedan åkte jag vidare till Cykel & Fjäll för att låna lite tryckluft till mina Michelindäck. Efter det stoppet åkte jag vidare till Mattias Nilsson där jag tog en kopp kaffe medan vi väntade på Darvell som skulle ansluta till oss för en liten tur ut mot Källslätten.
Vi hittade många fina svepande Endurostigar. De är verkligen bäst nu, när de är "nykörda" och något sånär grunda och släta. Jag var tyvärr tvungen att vända hemåt efter ett tag då det vankades jobb. Men jag hade lätt kunnat vara ute i ytterligare 3 timmar, vädret var fantastisk och jag var pigg.
Nu på kvällen efter jobbet är jag dock trött. Men på ett skönt sätt. Min ängel överraskade mig med finmiddag med underbar lasagne och rött vin; Black Granit ett Shiraz-vin. Lite ovanligt för att vara på en vardag så jag undrade varför. Det är tydligen helg i morgon. Men sånt har jag ju inte koll på, och jobba ska jag också.
Middagen var i alla fall super bra och nu ska jag slappa lite till här i soffan med några sista slurkar vin till. Mysigt gott.
Nilsson var 2a upp på Kunterberget.
Darvell var 3a uppför Kunterberget...
Underbar middag
tisdag 19 maj 2009
Förlåt
För att jag inte har skrivit sedan jag var lyrisk i lördags. Men jag var väl som i en chock eller något. Peder Carlsson, trummisen i Backyard Babies, gav ju trots allt ett par signerade trummpinnar till mig. Då jag befann mig mitt i publikhavet. Han såg min uppskattning och jag antar att han även hörde det. Pinnarna och handduken skall ramas in och hängas upp på väggen.
Igår och idag har jag varit upptagen med att förbereda Britsbragden Cykling som gick idag. Mycket jobb då det är nästan 600 elever och ett 30-tal lärare som skall engageras. Men jag fixade biffen. Dessutom fick jag köra hyrbil för att kunna fixa allt. Fast den Volvo V50 jag körde var allt annat än bekväm. Träsmak i röven fick jag och väghållningen var billigt stum och stötig. Inte konstigt att Volvo blöder.
Nu sitter jag och summerar den senaste månadens träning, det ser inte ljust ut (i snitt 9timmar/vecka). Fast trots min bristande mängdträning så har jag på något lustigt sätt gått ned i vikt en hel del. Frågan är bara om formen har gått åt rätt håll också. Det får jag reda på i helgen då det är Billingeracet. Som uppvärmning kör jag XC-SM banan i morgon. Väl uppe på Lugnet bestämmer jag mig om det bara blir intervaller eller om jag drygar ut med lite distans också. Kan bli spännande.
Det var fint cykelväder idag, men jag fick som "vanligt" ingen träning.
Sötintaget är det dock inget fel på. Stället där man äter godast burgare har till och med spionerat på oss kaffeglassande cyklister. Fast de har optimerat det. Milkshake med kaffe. Det blir inte bättre.
Cyclecomponents retas lite med mig. Nu fattas bara hjulen. Hoppet finns i alla fall...
söndag 17 maj 2009
Äkta lycka
Ser ni den? Peder var grymmast ikväll. Vilket slit, vilken uppoffring, 100%. Och jag gav honom all min uppskattning, vilket tydligen uppskattades. Jag går på moln, vilken show, vilket hjärta killarna har!
lördag 16 maj 2009
Dags att ladda
Så tippset till er som vill tappa vikt. Gå upp drastiskt i tjänst och kör gärna heldagar på jobbet plus träning. Det är bra skit det.
Toppa det sedan med lite pollenallergi och ni har en grym potential att träna VO2max. Det känns ändå att vad som helst kan hända nästa helg på Billingeracet. Kroppen känns inte alls stabil om jag säger så.
Det som dock är stabilt är Coca Cola. Satt här och deppade över mina nysningar och min trötthet när jag kom på vad det var som saknades. Och mycket riktigt, efter några glas så är jag på topp igen. Det bådar gott inför kvällens konsert med Backyard Babies!
Ikväll blir det röj!
Rapport från Vurpberget
Idag var det dags för en ny bana att träningstävla på. Jens Westergren bor numera i Grycksbo och jag tror han känner sig utanför. För han har gjort en egen träningstävlingsbana. Den testade jag, Micke Salomonsson, Martin Ericsson och Henrik Öijer idag.
Banan består av en uppförsbacke och en nedförsbacke, och startar med en lång 2-3minuters klättring på grusväg. Jens pep iväg bra i starten men jag kom ganska snabbt ikapp, vilket givetvis straffade sig hårt. Jag stod som parkerad och luftrören påminde mig om att pollenmedicinen inte riktigt har fått grepp om växtkornen i kroppen. Jag väste och väste. Medan alla andra körde förbi mig.
Martin låg före mig på väg in till första stigen. Han höll på att missa den, men jag skrek bra tack och lov. På väg utför så passerade jag honom snabbt och körde ikapp resten av grabbarna efter halva utförskörningen. I botten på utförskörningen ska man passera en bäck och över den ligger en lastpall. Jag kom in i bra fart på den.
Och fastnade med framhjulet, vilket gav mig en överraskande och mycket lång flygtur. Nu när jag börjar få in vanan på att dra omkull så landar jag ganska bra. "Tuck and roll". Så jag klarade mig bra. Men cykeln var det lite värre med. Hela framnavet förflyttade sig så pass mycket till vänster att skivan nötte ned både bromsoket och gaffelbenet så att aluminiumet lyste. Sedan knäckte jag sadeln också.
Efter lite meckande med oket och ett fulmek med navet så var jag redo att haka på Jens och Micke ut på deras tredje och mitt andra varv. Micke tappade i backen och Jens gick ifrån, jag var mitt mellan de båda. Sedan körde jag ikapp Jens i utförslöpan. Jag kom ikapp så snabbt att jag nästan körde in i Jens. Men givetvis strulade jag till det på lastpallen igen. Dock inte så att jag gick i backen, men tillräckligt för att Jens skulle försvinna för långt bort.
Jag jagade på och försökte ta ikapp honom varenda gång utför, men det ville sig inte. Jens är stark nu. Sen kunde han banan ganska bra också, jämfört mot oss andra som körde fel minst 3ggr per varv. Nästa vecka är det Mickes tur att välja bana.
Första varvtiden har jag ingen koll på och varv 2+3 gick på 16:17 då jag glömde trycka in varvningen. Sista varvet gick på 08:13. Helt ok då jag först trodde att jag skulle bli varvad. Det roligaste var att jag kände mig så pass vass utför.
På väg ut från Falun fick vi sällskap av ett räcergäng: Pia, Jeppe och Davva. Kejsarns nya kläder är väl lite si så där. Eller vad sägs om mannen till vänster?
Här ser man hur skivan har nött lite grand.
Orsaken till det förflyttade navet var en förstörd "bricka/distans". Det är den distans, som reglerar hur tjock axel man kan ha i Mavic-navet, som har gått sönder. Jag löste problemet med att skifta sida på distanserna, så att den intakta sitter till vänster.
fredag 15 maj 2009
Pollen eller sjuk?
Så med rinnande näsa, ögon och ett sprängande huvud gav jag mig hemåt igen. Två timmar fick jag ihop. Inte mycket att lägga i träningsboken. Men nu har jag i alla fall fått tid över att besöka apoteket och förhoppningsvis fått tag på en nässprej som fungerar. Eller så är det så att jag är förkyld. Har ju trots allt fått ihop 36övertidstimmar denna månad (På Lugnets Äventyr kör vi bryt den 15e). Så chansen till kasst immunförsvar är stor.
Jag ska i alla fall sova på saken och åka med grabbarna ut klockan 9 från posten imorgon. Sedan får vi se om jag stannar i Grycksbo för att plåga lite träningstävling eller om jag kör lugnt med Davva som gör premiär på cykeln efter sin hjärtoperation.
En sak som är säker är i alla fall att våren är gräslig men ack så vacker:
En skylt som uppenbarar sig på Långa Lugnets WC-bana. Strax efter kan man faktiskt klämma knät och mycket mer där till i det långa partiet med krossad sten.
Vildsvinen har varit ute lite här och där, men än har varken jag eller någon annan cyklist sett dem. Vilket säkert är bäst för oss.
Jepp! De nya kläderna för i år har kommit från en av mina grymma sponsorer. Jonas på Kalas i Sverige är en hejare på att leverera.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)