Jag, Mattias Nilsson och Lars Bleckur hade planerna på en lång distans idag. Jag och Mattias drog på starten till 11 för att det skulle klarna lite. Lars är hård så han började givetvis vid 10 (eller ja 10.10). Vi samlades på postenparkeringen och bestämde oss för en Gustavs tur då det var lite kyligt och blött. Så då passade en värmande fika bra.
Tack vare landsvägscyklarna var tempot bra och jag kände mig riktigt pigg dagen till ära. Så när TrissNilsson var uppe och halvhjulade blev tempot ganska bra bitvis. Jag säger bitvis för efter ett tag sa Herr Nilsson; Tusan va sega ben jag har idag, går det snabbt? Klart att det går snabbt när han envisas att halvhjula och jag är för pigg för att låta honom göra det. Rolig kille.
Det är bra med roligt sällskap när vädret inte är så roligt:
När vi närmade oss Säter så fick Herr Nilsson lite problem:
Ser ni vad som hänt?
Jo Nilssons växelvajer har gått av, och det inne i reglaget. Som tur var så var vi nära Säter där de har en hyffsat välsorterad cykelbutik. Och Nilsson kunde köpa sig en ny vajer:
När vi stod utanför butiken och meckade så hade vi även sällskap av en äldre herre och två ungdomar som stod och pratade med en annan butiksanställd. De stod och dividerade om en kraschad moped. Vi fnissade lite åt deras grova och väldigt gälla dalmål. Den äldre herren lät nästan som om han var kastrerad, han hade en väldigt ljus röst och så pratskrek han fram sina meningar också.
Extra roligt blev det när det visade sig att den yngre av ungdomarna (som även "ägde" mopeden) tappat bort nyckeln. Då brast den äldre herren ut med följande ord i falsett: Ha du inge nyyyyyckel me dä!!! Ä du dum i huuuuve!!!
Det var svårt att inte skratta då måste jag säga. Än roligare blev det när de dividerade om hur vida ungdomen kunnat kört utan nyckel. För då vek den butiksanställda in med att de kunde ju byta startmotor (eller vad det heter), vilket skulle kosta 600kr. Ungdomen tyckte det lät bra och sa utan att tveka att de skulle byta. Den äldre herren kontrade då igen med: Men va faaan... Ha du inge nyyyyyckel me dä!!! Ä du dum i huuuuve!!!
Ungdomen sa då; Näää för andra gången, jag vet inte var den är... Men den kan ju va i Nyyyckelskåpe.
Vi tre tittade på varandra och konstaterade tyst att vi var minsann i Säter. Sedan fortsatte vi mot Gustavs där Bleckur för fösta gången gick med på att sitta ned under fikat. Han har ju lite svårt för att fika under passen och om det ska fikas så måste han stå. Men idag slog han till då vi hyllat Gustavs Fiket till skyarna. Som tack för det fick Lars en 20 dagar för gammal mjölk i kaffet.
Ni som känner Lars vet att han är en väldigt försiktig och artig man. Så när han gick fram till kassan så sade han; Ursäkta men jag tror att mjölken är lite gammal... Är det ok om jag tar en ny mugg.
Roligt, och självklart fick han en ny mugg. Men han kunde fått så mycket mer. Vilket han senare ville ha. Då fikat var slut på tallriken så var Lars fortfarande lite energilåg, han ville ha mer fika och undrade om någon av oss skulle ha mer. Men vi var nöjda med det vi fått i oss. Han frågade några gånger till efter det för tydligen kunde han inte beställa nytt fika själv. Det gick tillslut så långt att han bjöd oss på var sin fikabit bara för att han inte skulle vara ensam. Otroligt snäll och omtänksam kille den där Lars. Tack för fikat!
Lars händer är brunare än Mattias.
När vi sedan körde över Borlänge och Kvarnsveden hem så visade det sig att hjulen rullar för lätt när man åker med landsvägsdäck. Så det blev till att skarva runt Varpan för att vi skulle bli tillfredsställda. Längst bort från Falun och halvvägs runt Varpan passade Nilsson på igen:
Hittade han något på asfalten?
Lars var fortsatt energilåg och kollade på när Nilsson undersökte vad han hade hittat.
Det var en stor, vass, sten som Mattias lyckades hitta och köra över. Så det blev punka på det svåravkrängda däcket. Två stora starka cyklister och ett utmärkt teamwork utöver teamgränserna behövdes för att få loss däcket från fälgen. Underbart att bevittna.När vi sedan lämnade olycksplatsen skrek Lars högt med smärta i rösten: Aaaaaaj! Mina beeeen!
Stackarn hade punkasyra i benen och var rätt krispig. Jag och Nilsson hade roligt åt honom hela vägen hem och Lars bjöd självklart på sig själv.
Lars fick sina 5 timmar och jag fick 4.25 på klockan. Så trots regn och gråväder går det både att cykla långt och ha roligt.
Dagens Träning:
Distans
Tid: 4.25 h
Medelpuls: 138 bpm
Maxpuls: 162 bpm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar