lördag 9 maj 2009

Tröttrapport


Sitter nu i Micke Salomonsson båt till bil och mår allmänt piss. Vi åkte från Falun vid 7 och kom fram till tävlingsområdet för Kolmårdsbiken 40minuter innan start. Trotts detta löste sig allt mycket bra och jag kände mig i bra slag ut på den långa grusvägen som var en 9 kilometer lång transportsträcka till första stigen.

I och med att det var en lång sträcka och de flesta visste om det så var det ganska många blåbär uppe och försökte känna sig starka. En av dem körde med långt fladdrigt underställ och försökte hela tiden tränga sig. Men framför mig kom han inte in, jag tryckte bort honom minst 5 gånger. Sista gången skulle han promt förbi inne på första stigen, och vid sidan också. Det gick inte det heller. Jag är stark. Och jag hoppas även att han läser detta och förstår att man inte kan bete sig så.

Vid Spurtpriset gick Jesper Dahlström iväg, sedan såg vi bara ryggen av honom ibland. Det var en ganska stor fördel att vara hemmaåkare på banan. Det måste vara ett av de mest tekniska långlopp jag kört faktiskt.

Gruppen som jagade bestod av mig, Micke, Stefan Carlsson och Henrik Öijer. Stefan stötte och hade sig några gånger men hade inte riktigt kraften att gå ifrån. Så vid ca 30km av 60km körda satte jag in min stöt. Och jag fick en bra lucka. Men att vara stark har sina nackdelar, spurt-klossen på högerfoten lossnade. Det var bara Micke som orkade gå ikapp på min stöt.

Vi fick ett bra samarbete tills några kilometer in på tredje loopen (ca 20km kvar). Då rullade ridån ned och Micke seglade iväg. Resten av loppet gick som i en dimma. Stefan kom ikapp i en uppförsbacke men på något sätt lyckades jag köra om honom utför. För att strax där efter bli omkörd i nästa uppförsbacke. Där klev jag av och gick.

Sedan började jag se dubbelt och det var ett under att jag kom in i mål. Jag tappade en plats och med det också 1000kr. Jag hade möjligheten att kunna välja en eldriven tigersåg som tröst, men den var för stor för mig att få med mig på tåget hem från Stockholm. Det blev en glasskål till mig för min fjärdeplats och till Henrik, som blev 6a med hade åkt hem, valde jag en smörkniv.

Undra om jag ska börja äta lite mer? Jag har ju gått ned en hel del sedan jag började jobba +100%. Micke tycker att jag ska fylla ut med godis, men kakor är mer min grej. Nu ska jag göra en Nilsson och sova.

2 kommentarer:

  1. Det var inget leende fram till mål direkt, såg ut som ren vilja! /Baggy

    SvaraRadera
  2. Spurt-klossen? Kör du med clips å remmar? :)
    Jag tror absolut du ska satsa på godis eller kakor, det har Darvell lärt mig, å han kan åka fort.

    SvaraRadera