Konstant trött och hungrig

Huva va jobbiga de två senaste dagarna har varit. Jag har gått som i en koma av trötthet och hunger. Fast jag behöver inte äta men magen suger och jag känner att benen är pigga och i behov av slakt. Men ändå har jag inte kunnat träna på. Det tar bara stopp.

Jag tog mig ut idag i hopp om att kunna köra lite intervaller. Först tänkte jag backintervaller uppför Högbo, sedan ändrade jag mig till 30sekundare, men tillslut blev det bara en uppvärmning och urrullning som varade i 30minuter. Jag kom upp till hopptornen i alla fall.

Och till den majestätiska utsikten med den brandgula värmande nedgående solen i ansiktet så stod jag och filosoferade över tillvaron. Eller mest stod jag och mediterade utan att tänka på något alls, en konstform som jag utvecklade i mellanstadiet då jag kunde sitta en hel lektion och bara titta ut genom fönstret utan att reflektera. Resultatet är att mentalträning och meditation är lätt för mig medans till exempel matte är lite svårare.

Nåväl när jag stod där så började jag tillslut att reflektera över mitt energibristande tillstånd. Antingen är det så att väderomväxlingen från Cypern och det faktum att vädret verkar gå baklänges i Dalarna. Som har gjort mig orkeslös. Eller så kan det vara så att de två 22 och en halv timmes veckorna som jag hade i sträck träningsmässigt innan jag åkte hem. Har gjort mig lite sliten.

Eller så är jag bara trött på tillvaron... Känner ni igen er eller är det bara jag?