Gick till tandläkaren, blev magsjuk?

"Det är roligt nästan jämt"...

Idag hade jag en tid hos tandläkaren, och jag trodde att de skulle dra ut tanden idag. Men tydligen var jag rätt väck i smärtor förra gången jag var där. För det som var inbokat var en enkel koll och renspolning. Vilket i och för sig behövdes, men jag ville dra ut tanden. Så nu får jag vänta ett tag till på besked om när och hur jag ska få ut tanden. Det positiva i detta är att de idag fick en bättre bild på tanden och att de har bättre underlag för om de klarar av operationen eller om jag får en remiss till sjukhuset.

Personligen hoppas jag på att jag får en remiss, för då blir det billigare och kanske också bättre gjort. Jag får reda på detta på torsdag och skulle det vara så att tandläkaren kan dra ut tanden, så kan de göra det redan på torsdag kväll. Så jag behöver förhoppningsvis inte vänta så länge hur det än blir.

Däremot så kan väntan tills dess ändå bli lite jobbig. För efter jag varit hos tanläkaren tog min mage fart och gjorde uppror. Jag sitter nu med en kraftig magknip och ett värkande huvud, dessutom så mår jag rätt illa och är kraftlös. Än har jag fått behålla min mat i magen, och hoppas på att få fortsätta i den stilen. Men just nu orkar jag inte göra något annat än att sitta/ligga ned och ta det lugnt.

Tur att Roine kunde ta mitt jobbpass i kväll på velodromen, så att jag kan få vila ut. Nu väntar jag bara på att någon kan ta och packa ned min cross i en cykelkartong och lämna av den på Bussgods. För jag orkar inte göra det, men måste göra det då jag fått den såld.

Det blev en väldig mix mellan positivt och negativt idag märker jag. Men i huvudet är jag fortsatt positiv. Allt har en mening och livet är en enda lång prövning, och jag börjar lära mig att ta allt än mer positivt än vad jag brukar. Det stärker mig enormt har jag märkt. Utan att gå in på detaljer så har jag fått några stora utmaningar nu efter "Mitt uppvaknande i Belgien". Något som jag aldrig hade kunnat ta i höstas. Men nu kan jag inte bara ta an utmaningarna utan jag kan också ta an dem med en mental styrka som förvånar mig själv.

Jag har även fått andra perspektiv på mitt liv och hur jag lever det. Jag har fått en större fokus på upplevelser och att må bra än att alltid prestera för att må bra. Jag har mer börjat uppskatta resan till målet än själva målet. Detta får mig att må bra hur tungt det än kan vara ibland.