Jag åker numera med stil, som den storkändis jag är. Gotland ring och gute källaren nästa! Måste bara hitta någon takbox att lackera i matchande färg först...Ursäkta för den usla bilden dock, men nu är det för mörkt att få till något bättre.
fredag 31 juli 2009
New Ride
Jag åker numera med stil, som den storkändis jag är. Gotland ring och gute källaren nästa! Måste bara hitta någon takbox att lackera i matchande färg först...
Mediakåt
Jag gick förbi ett tidningsurklipp på jobbet nyss (ovan). Och kom då att tänka på att jag varit med i tidningen en hel del. Dels för cyklingen, men nu på "senare" tid även i jobbet. Så jag letade fram några av de artiklar där jag figurerat på bild utanför cyklingen. Vissa gick inte att hitta, men här nedan är ett axplock av de jag hittade och de som var läsvärda. Man kan ju nästan tro att jag är mediakåt.Mitt senaste framträde i media, artikeln som är på bild ovan.
Ett av mina första framträdanden i tidningsform utanför cyklingen. Artikeln fick en humoristisk uppföljning.
Den humoristiska uppföljningen på artikeln ovan.
Okej, jag är inte med på bild här men det skrivs om mig och första kommentaren om hur jag är tycker jag är skoj.
Jag gillar fotot i denna artikel skarp. Lyckat.
Jag har varit med i tidningen ett antal gånger när det gäller cykel och mina prestationer. Men denna artikel fastnade jag för. Det var också en av de första där jag är med på bild. Så den fick vara med trots att det inte skulle vara cykel-artiklar med.
Det var här allt började, en brand som jag förhindrade. Och när jag läser den nu igen så tycker jag det är extremt roligt med artikeln under min. Speciellt när jag tänker tillbaka på tiden i Vansbro.
Vuxen/Barn?
"Och när man är i er ålder så kanske man börjar fundera på att annat boende?"
Kommentar fälld till mig och Maria igår under ett möte med en bankman...
Dagen innan tog jag mig till jobbet med leksaken som står i vår fina lilla hall här nedan:
onsdag 29 juli 2009
4timmar fikaochskyltspurtdistans
Jepp det är vad jag och Team Kalas har avverkat idag. Min klubbkamrat Jesper Larsson valde att bara köra 3timmar för att han skulle hinna ligga på soffan i minst två timmar. Han ska tydligen ut och slira ikväll.
Dagen till ära hade jag tagit ledigt pga helgjobb nästa vecka och vilken belöning jag fick. Trevligt sällskap, kamratspurter, entimmesfika i Gustavs och som grädde på moset så anslöt Mattias Wengelin strax efter vi lämnat Gustavs bakom oss.
Wengelin gav sig direkt in i kampen om skyltspurterna och gjorde kampen mellan Team Kalas och Falu CK lite mer spännande. Jesper hade tagit hand om spurtandet på väg till Gustavs då han är semesterutvilad. Jag satt med och försökte väcka mina jobbtrötta ben. För helt ledig var jag ändå inte idag. Var uppe vid 6 och åkte sedan till jobbet och fixade lite innan vi lämnade Falun vid 10. Då var Jens Westergren med också, men han hade inte tid att bistå med spurthjälp.
Nåväl efter Gustavs så hade mina ben vaknat efter två koppar kaffe, en cola, en bulle och ett choklad wienerbröd. Konstigt vore det annars. Så jag plockade ikapp en hel del spurter, jag tog dessutom den ärorika Skuggarvsspurten. Hemmasonen Darvell skyllde på att han hade gått in i benspararläge. Men jag såg allt att han försökte. Noteras bör att jag åkte cross och alla de andra räcer... ja förutom Jens då som åkte MTB.
Slutsumman av spurterna anser jag ha blivit jämn, dock så fick Jesper ett ess i rockärmen genom sin brunskyltsspurt. Med den anser jag att Falu CK vann.
Och så bilderna
Det verkar inte bättre än att Darvell har klonat sig själv.Det är därför han kan vara så stark och snabb.
Modelejonet Mattias Nilsson visar fashion.
Darvell passar på att dra en långspurt...När resten tog av sig ben/armvärmare.
Modelejonet visar än en gång hur det ska se ut.
Är det varmt eller är Wengelin bara en cool kille?
Modelejonet gick förövrigt in sådär på fiket,
inte bara en gång utan två.
Bara för att visa byborna årets mode.
Mot slutet var detta en vanlig syn.
Jag crossade dem.
tisdag 28 juli 2009
Konsten att limma för att få ligga
Har legat i sängen och försökt sova men känner mig så pigg. Förmodligen beroende på den sena träningen idag. Så vad göra?
Jo gå ut och limma så klart. Limma hårt så att jag får framgång och så jag få ligga.
Receptet:
*Lim
*Två limvilliga parter
Anvisning:
Båda parter appliceras med noggrann mängd lim. I detta förspel är det mycket viktigt att smeka varsamt för bästa resultat. När båda prater styvnat och blivit lagom kladdiga är det dags för på-krängning. Oftast tar detta två eller tre försök om parterna är ovana. Men när allt ligger rätt uppstår ljuv musik. Sedan infinner sig harmonin när båda parter justerats mot varandra. Först då når man framgång och man kan ligga ordentligt.
Och så bilderna. Känsliga personer varnas för erotiskt innehåll, bläddra ned på egen risk
Det viktiga förspelet, och själva limmandet.
Notera att det är viktigt att använda skydd redan här.
Och så själva klimax.
Just nu
Tänkte börja med en ny grej på bloggen. En mobilbloggning med det jag gör för tillfället. Just nu sorterar jag bestick inför helgens äventyr.
måndag 27 juli 2009
Knämisshandel
Ser ni den röda ringen och pricken på knät? Det är en avbildning av min styrstam som jag fick idag under passet. Högra pedalen slog i en sten på väg upp i tramprörelsen och liksom sköt in mitt knä rakt in i styrstammen. Med tryck och fart. Det var skönt och smärtan följde mig som en skugga efter det. Nu brummar det härligt i knät. Mmmm...Något annat roligt som hände under passet idag var att jag plötsligt hade kraft att trampa. Jag hade till och med kraft till att köra lite naturliga intervallen. Skit skönt. Då jag inte ens kunde köra en lätt plattintervall i lördags utan att bli förbannad över trötthet, låg puls och låg hastighet. Igår försökte jag mig på att hålla uppe tempot på en distans, det höll i en timme sedan rammade jag rakt in i segväggen.
Idag hade jag inga problem att köra 2.30 innan jag blev trött. Då hade Mattias "Valpen" Nilsson anslutit och vi pressade på Källslättenspåret. Valpens mest förekommande hela mening var: "Vikken jävla skit". Han är fortfarande inte så glad. Men han blev gladare på slutet då han såg att jag började bli krispig. Nu var det en riktig vägg som närmade sig, ingen segvägg som bara sätter sig i orken. Denna vägg var nära att sätta sig i hela kroppen. Och det var sååå härligt! äntligen kan jag bli trött på riktigt.
söndag 26 juli 2009
Sadelporr
Har gått igenom mitt cykelskafferi i dagarna och hittade inte bara en söndrig favoritsadel utan tre! Alla var spräckta på samma ställe, i mitten. Fler spräckta lär det bli för jag kör hårt när jag kommer igång.
Nu kör sadlarna tåget utan mig. Sadeln underst är mest sprucken och får fördelen att vara underst.
Trött cyklist
I min lilla värld trodde jag att byte av cykel skulle göra mig pigg och full av motivation. Det känns ju trots allt som höst, vilken jag gillar. Och cross kör man på hösten, vilket är kul. Men jag kunde nog inte bli mer trött än jag är nu. Fan nu väggar jag snart.
fredag 24 juli 2009
Energitomt?
Idag var jag ute på ett pass som går till historien som ett av mina mest enegritomma. Det verkar som att det kvittar hur mycket eller vad jag slänger i mig. Energin till att ta i på cykeln finns fortfarande inte. Idag bestämde jag mig för att köra tre timmar och redan efter en timme var jag tvungen att trycka en powerbar med koffein i.
Det blev lite mer pang pang men inte så mycket. Jag studsade mest omkring på stigarna som en geleklump utan styrsel. Däremot så lyckades jag få upp pulsen lite i studsandet i alla fall. Men så snart det blev grus så vevade jag mest runt. Konstigt nog så gick det ändå ganska snabbt.
Först tänkte jag åka omvägar runt Rog men då jag var så svag så svängde jag av mot Haghed efter jag åkt in i Bjursås. Därifrån så tog jag stigarna på den sista Långa Lugnet-banan in till Lugnet. Där jag spolade av cykeln.
För det var blött i skogen idag:
Men även vackert:
På hygget som jag kom ut på vid slutet av passet kunde jag se hoppbackarna, centrum och gruvan. Mycket vackert.
När jag kom hem så var jag ganska trött men jag kunde ändå utföra lite precisionsarbete. Tubfälgens "limyta" på framhjulet fick sig en omgång med sandpappret så att limmet fäster bättre. Det är bara framhjulet som är klart ännu, bakhjulet saknar en eker då en av de jag fick saknade gängor. Men två nya ekrar är på väg i express från Cyclecomponents.
Men det där instansade på fälgen kan väl ändå inte stämma? Lägre Måste ju gå
En klassiker
Det var länge sedan men den är fortfarande lika god. Tur för mig att vi har en hel glassbox full på jobbet... Eller är det?
torsdag 23 juli 2009
In i dimman
Snart gungar jag runt på tub. Ikväll har jag förlimmat Dugast tuberna i finfåtöljen bara för att utmana ödet. Det gick fint, men melonen smakade lite lustigt efter...Nu ska jag bara slappa framför tvn med Maria. Dagen på jobbet har varit långt i från rolig. Magproblem på morgonen och huvudvärk efter lunch som bara blev värre när pappersarbetet hopade sig. Om det bara hade varit mitt pappersarbete...
Jag hade planer på att träna efter jobbet men huvudet sprängde och klockan hade hunnit bli 17, i stället för 15 som var den egentliga sluttiden för mig idag. Nåväl jag tar ut de två timmarna i morgon istället så kan jag träna längre då. Och förhoppningsvis har min sista Sapim eker kommit till Cykel & Fjäll då. Så att jag kan hämta mina hjul och lägga på tuberna till helgens distansåka. Jag tror nog att jag ska passa på att filma lite i helgen också.
Joråsåatt det är dimmigt nu.
onsdag 22 juli 2009
Hungrig?
Tusan vad hungrig man blir av att klippa gräs. För att inte tala om hur svettig man blir...
Klippo och jag
Vi är bästa vänner idag. Gården vid Varpan behöver fixas. I väntan på att monsterklipparen ska komma så trallar jag runt med klippo. Vad gör ni idag?
tisdag 21 juli 2009
Illamående
Inspirationsfilmen var bra men jag var dålig. Det blev 4gånger upp till hoppbackarna asfalten upp via högbo. Och jag var inte snabb, tack sm... Undra om jag någonsin blir snabb. Bra på Poker är jag iaf. Två omgångar vunna av två nu mot team kalas, robban och maria.
Inspiration
Ska snart ut och svettas lite, men behövde lite inspriration. Och efter två tre cykelfilmer på jotab så hittade jag denna:
Jag säger då bara det; jössesiminlillalådavacoolt!
måndag 20 juli 2009
VARFÖR!?
Undra om urladdningen på SM gjort att jag är helt död?
Undra om nattsuddningen till klockan 5 i lördags gjort mig matt?
Undra om Captenen Morgan rövat bort min ork?
Undra om slarvet med mellanmål gjort mig låg?
Undra om all övertid förvandlat mig till ett vrak?
Undra om all stress har brutit ned min kropp?
Undra om jag inte bara är jäkligt vek?
söndag 19 juli 2009
Stenkross
Foto: Lars Olsson
Jag hade taktiken klar och den löd lika som för de flesta som startade; ta det lugnt i starten och kör i ett eget tempo för att inte krossas. Men ivern och trycket på att trycka på lite extra när jag väl låg bra till i kombination med den tryckande värmen gjorde att jag sprängde mig.
Jag rasade en bra bit ned i fältet, men mitt mål med dagen var att ta mig runt och inte springa uppför. Båda målen klarade jag av. Dock så blev jag lite sur på väg ut med två varv kvar, jag trodde att de skulle tillämpa 80% regeln. På näst sista varvet blev jag varvad av Palmberg och Lindgren då trodde jag att jag skulle bli avplockad. Publiken runt banan hejade också på och fick mig att förstå att det var sista varvet. Men nej då jag fick då cykla alla 7 varven jag med.
Fast det var en seger i sig att slita sig runt på en banan där många duktiga och snabba cyklister klev av för att det var för jobbigt och inte gick vägen. Några av dem var Wetterhall, Friberg, Gustavsson och Nilsson. Alla fyra kom hem till mig efter tävlingen och dränkte sina sorger. För som en av dem sa; Det känns fan inte bra att bryta, det är inte bra för huvudet.
Det var bra för mitt huvud att jag tog mig runt.
Något som inte var bra och heller inte okej, var att på mitt sista varv då täten gått i mål. Så fanns det knappt en enda funktionär ute på de kritiska ställena. Jag och de övriga som slet runt långt efter täten hade lätt kunnat gå omkull och fått vänta bra länge på hjälp. Jag hörde att det bara fanns 11 flaggvakter runt banan när den "riktiga" tävlingen pågick. På sista varvet såg jag 4-5st varav en av dem var banchefen Lars-Åke Östlin, som gav mig en kompisknuff i sista backen. Det var helt okej.
Resultat:
1 378 PALMBERG Magnus OK Hammaren 1:55:29
2 366 LINDGREN Emil IK Hakarpspojkarna 1:56:31 1:02
3 370 DARVELL Magnus Kalas CK 1:57:39 2:10
...
20 359 EKSTAM Oscar Falu CK 2:18:21 22:52
2 366 LINDGREN Emil IK Hakarpspojkarna 1:56:31 1:02
3 370 DARVELL Magnus Kalas CK 1:57:39 2:10
...
20 359 EKSTAM Oscar Falu CK 2:18:21 22:52
lördag 18 juli 2009
Bilder Tempo SM XC Falun
Här kommer mina hett efterlängtade bilder från herrarnas tempo i Torsdags. Jag slänger upp mina favoriter här, efter dessa hittar ni en länk till mitt Picasa-konto där ni kan se alla bilder. Här kan ni även se dem i hög upplösning (notera även att de breda bilderna nedan blir ännu bredare om ni klickar på dem).
Vid publicering på egen hemsida ange "Foto: www.oscarekstam.com" vid kommersiellt bruk vänligen kontakta mig på oscar@oscarekstam.com
Tack Öijer för lån av kameran.
Resten av bilderna hittar ni på mitt -> Picasa-konto <- (klicka på färgad text).
fredag 17 juli 2009
S & M förbannelsen
Inlägget nedan var mitt 400de och jag jubilerade med stil måste jag säga. För däcket som blev punkterat var bara en halvtimme gammalt. Stansat Python AIR Light tubeless. Jag börjar bli ganska less på tubless nu. Punkteringssäkrare my ass!
Men så är det ju SM också och den årliga förbannelsen gör sig påmind. Det började med mitt första SM då jag körde som Junior i Filipstad. Minns jag rätt så var jag förstaårs junior också, och jag hade inte presterat runt topp 15 tidigare om jag inte minns fel... Nåväl i detta lopp så fungerade allt och jag låg till och med 9 med bara några kilometer kvar. Och så i en utförslöpa händer det, jag får punktering.
Och junior som jag är stressar jag ihop allt och precis när jag ska till att fylla upp däcket så går luften ur patronen utan att jag hinner montera den på ventilen. Rosenrasande sprang jag sista biten och där och då markerades starten av min förbannelse som drabbat min kropp och mitt material under SM i crosscountry. I fjol så hade jag hjärnskakning...
I år har jag haft för mycket med jobbet för att ens reflektera över att det är SM och tankarna har varit på annat håll. Det var först idag under rullpasset jag kom på att det skall presteras optimalt imorgon. Och med den tanken i huvudet punkterade jag.
Om jag ändå hade haft tub tänkte jag, men mina tubhjul ligger omonterade på Cykel & Fjäll. The man, the myth, the legend; Lasse Myrberg, tyckte inte att det var värt att bygga till morgondagen. Det behövs inkörning och det är ju trots allt inga billiga grejer som hjulen består av; Tune nav, Sapim ekrar, Tune nipplar och FRM fälgar. Allt från cyclecomponents.com
Så i morgon funderar jag på att köra Oldschool och möta mina demoner från Filipstad. Det får gå som det går i morgon. Målet jag kör efter är att fullfölja och inte vika ned mig; Full fart!
torsdag 16 juli 2009
Roligaste SM-Tempot hittills
Jojo, jag är en av dem som tycker att tempo är ointressant. Men idag hade jag det roligt på SM-tempot. Och det var inte för att formen var god och jag var snabb. Nä det var för att jag idag axlade en riktig kamera istället för att tävla. Henrik Öijer behövde lite egobilder och jag ställde mer än gärna upp på att bränna av lite bilder i lugnetskogarna.
Närmare 400 bilder sägs det att jag mäktade med att knäppa. Och jag blev nog mer anfådd än vad jag skulle blivit om jag tävlat. Jag sprang som en vettvilling mellan spåren vid mördarbacken, då cyklisterna passerade tre gånger där. Nu väntar jag med spänning på att jag får några bilder från Öijer så jag kan pilla lite med dem. Det gillar jag också.
Jag tänkte träna lite idag också. Men det hade jag inte tid med, dock hoppas jag att det blir av i morgon. Planen är att åka ut runt 17 och köra XC-banan för att sedan varva ned runt Jungfruberget. Det var visst några som ville se hur det berömda punkaberget ser ut. Frågan är bara om jag hinner i morgon. Jag väntar nämligen ett vikt-igt paket...
Igår kunde jag träna lite i alla fall. Jag var ute en timme med Maria och rullade lite, men jag hade svåra problem att hålla ett bra rundtramp. Det smärtade nämligen mycket i höger ben. Så det blev ett stopp på Vibes för att stretcha och få massage. Jag var där en 45min ungefär och sedan så körde jag en timme till. Och det kändes mycket bättre i benet. Får se om jag kan köra med samma upplägg i morgon också. Då kanske jag kan trolla fram lite pang-pang ben till på lördag.
Nu ska det mysas med Maria i soffan tittandes på en skräckis. På återseende!
tisdag 14 juli 2009
Blåmärke?
Idag har jag äntligen fått andats lite på jobbet, min lunga stavas nämligen; Äventyr. Trots att det är ganska hektiskt vid Varpan ibland så trivs jag ändå så sjukt bra där. Varpangården och äventyren får mig att slappna av. Men idag gjorde det också lite ont att vara där...
Vi hade nämligen en utbildning på Paintball vid Varpan idag. Nästan hela järngänget dök upp, de som varit med mest. Vi saknade dock Adam och Henrik, vi som sett fram mot att straffa dem. Hårt.
Nåväl. Först fick vi se hur det skulle gå till när en svensexa var där. När de till slut var klara så var det vår tur, för vi måste ju veta hur det känns så att vi kan förmedla rätt känsla. Först och främst, jag hade absolut inte trott att det skulle vara så svettigt och pulshöjande som det var. Det hade varit intressant att ha haft pulsklocka.
I första matchen så kunde jag inte vara still, jag lyckades komma över på andra lagets sida. Där enbart Darvell var kvar. Stackarn såg mig aldrig komma. Där låg han och krälade när jag satte en riktig pärla på hans taniga högra tricep från 4-5m håll.
När första matchen var slut så satt begäret där som ett brev på posten. Alla var fast. Jag var i laget med vår Paintballexpert Dan tillsammans med en yngling vid namn Johan som Dan hade med sig . Andra laget var Robert Österling, Jennie Janeröd, Mattias Nilsson och Magnus Darvell. Alla vi tappade tidsuppfattningen helt och bara köttade på match efter match.
Minnen jag tar med mig: Fullträffen mitt på Mattias mask när han precis skulle ta "Flaggan". Han skrek innan han fått tag i masken som agerade flagga; - Jag har den!.
Splaff! så satt en paintball på hans högra öga innan han fått tag i masken.
Sedan fick jag tillbaka en likadan av Robban när jag var helt oförberedd också. Det gillade han.
Jag och Mattias smög sedan plötsligt ihop med varandra i en annan match och hade en närstrid som jag gick segrande ur då jag placerade en boll på Mattias lår. Han gnydde som den lilla valp han är...
I sista matchen så hade Dan och Johan gett upp så det var jag, Robban och Jennie mot Team Kalas. Jag orkade som vanligt inte sitta still och vänta så jag sprang runt till deras sida, och blev sånär träffad av Nilsson som låg och smög i gräset. Som tur var hade jag ett träd i närheten och så kunde jag och Jennie slå ut de båda Kalasarna. Som tack till Jennie så sköt jag henne också, helt ofrivilligt. Sorry.
Robban, Mattias och Magnus fick sedan äran att sätta några bollar på mig helt öppet. Jag hade ju inte fått någon klockren på mig. Det sved och de log.
Hade vi haft mer kolsyra i patronerna så hade vi nog varit kvar ännu. Fy tusan va kul det var! Och vilket träningspass. Det blir definitivt fler gånger och är ni sugna på att ha lika kul som oss så är det bara att ringa mig på Lugnets Äventyr så ser jag till att ni darrar av njutning och adrenalin. Precis som vi gjorde idag.
Nu ska jag lägga mig i Marias famn som får mig att slappna av allra mest. Jag kommer säker att sova som en bebis i natt.
måndag 13 juli 2009
Cykel är stort i Dalarna
Falu Kurriren och Dala Demokraten är duktiga på att skriva mycket och stort om cykel. Nästan jämt när det varit en tävling i Dalarna är de dessutom mycket duktiga på att få till stora helsidereportage med fräscha bilder (se den ovan på Jens). Okej att de ibland får lite information om bakfoten, Darvell är t.ex. från Skuggarvet och inte Sundborn som de skrev i artikeln ovan. Det om något borde de ju ha koll på, Skugg är ju världsmästarbyn när det kommer till skidor och cykel i Falun.
Men men, jag gillar i alla fall att FK och DD har heltäckande reportage om inte bara Herrarna utan att de också har gott om utrymme åt både damer och ungdomar. Det sporrar inte minst ungdomarna mer och mer skulle jag tro. Och kanske är det räddningen för Cykel i Dalarna, för det verkar ju trots allt som att det börjar bli lite mer ungdomar i sporten igen.
När jag passar på att ge ros åt dalatidningarna så ska jag också passa på att ge en känga åt Svensk cykelmedia. De har all möjlighet att följa ungdomarnas framfart i cykelsverige. För det är många bra ungdomar som sliter hårt där ute och Sverige är inte stort. Tyvärr väljer de stora cykelmedierna allt som oftast att rapportera om världseliten. Information som cykel-världsmedierna oftast har bättre koll på.
Jag tycker att det är dags för en förändring. Jag och Emil Lindgren hade en lång och ofta återkommande diskussion om detta på Cypern i år. Vi båda tyckte/tycker att det är dags för att antingen de medier som finns, börjar rapportera mer och oftare om Svensk ungdomscykel. Eller så är det dags för en helt ny tidning/websida som skriver på svenska (och kanske även engelska) om det som verkligen händer i cykel Sverige.
När vi var nere på Cypern så funderade faktiskt jag själv på att starta igång detta. Det var då jag satt lite missnöjt på skolan och kunde tänka mig att köra igång mitt företag igen. Men så kom Lugnets Äventyr in och tankarna slogs åt sidan. Nu tänker jag dock igen. Kanske inte på att starta upp en helt ny media. Utan mer att inspirera till en förändring och att även hjälpa till att rapportera OM det skulle finnas någon som vill ha hjälp där ute i cykelsverige.
Vad tycker ni om mina tankar? Är ni fler som jag? Eller är jag helt ute och cyklar?
Sletet
Sitter här på nattkvisten och gnuggar grus ur ögonen. Dagens tävling går till historien som Min hittills blötaste tävling. Det var helt sjukt blött på banan idag. Men det var ändå fruktansvärt roligt.
Jag satt med bra i starten in till Vidablick och fick faktiskt en av mina bättre resor uppför backen. Trots att Lockouten inte fungerade och att jag hade laddat med lite extra vikt i form av Stans i bakdäcket, som är tubeless. Men jag fick ändå se andra gruppen åka iväg framför mig.
På väg nedför så kom jag ikapp och förbi en hel del åkare, men sen tog det stopp. Det var en hög med landsvägsåkare framför. Vilket var bra, för det ingick i min plan. Att åka med grusvägsloken. Det starkaste loket i gruppen var Stefan Carlsson som var helt sjukt stark. Jag led och led och led och led så att jag nästan blev blå när det var grusväg och Stefan låg först.
Men när det blev skog och tekniskt byttes rollerna och jag fick andas ut. Ett tag hade vi sällskap med Niklas Gustavsson som tyvärr punkade bort sig, osis för honom tänkte jag. Anders Haritz satt också med i gruppen och Mattias Bergkvist var med och sladdade på rulle. Kul att se honom i skogen igen.
Vi kom ifatt en annan landsvägsräv in mot Dalhalla också; Robert Österling. Han var också kvick på gruset. Men efter "Darvell"-backen, en asfaltbacke upp till ett fint timmer hus där vägen går över till stig. Där på stigen så seglade jag och Hartitz lätt iväg från de övriga. Tänk vi som hade fått slita så hårt tidigare.
När vi var ute vid åkern och på väg ned mot nästa stig avsnitt så tänkte jag; Ok om du bara kan lida med på vägarna så kan du stöta på stigen innan mål. För i backarna var vi någorlunda jämna. Inne i nästa långa stigavsnitt innan sista spurtpriset så gick jag upp i täten och lugnade ned mig och tempot lite för att orka med backen som var på väg. Och där inne i skogen kunde jag skymta en grönvit cyklist framför. Det sporrade mig.
Men så i en snabb utförslöpa händer det. Jag får genomslagspunktering, på tublessdäck Med Stans i. Hur tusan gick det till? Pricken över i:et var att patronen hade pyst, hur det nu gått till vet jag heller inte. Så det var bara att börja springa. Som tur var åkte Henrik Andersson förbi och slängde sin pump till mig, tackar!
Men slaget om en bra placering var nu slut då det var mindre än två mil kvar till mål. Så det blev en lugn resa in och på slutet fick jag sällskap av Teamkompisen Tommy Ohlsson. Jag drog in hans klunga till mål och lät honom komma imål före mig.
Tack vare vädret och Stefans grusvägsslakt så slet denna tävlingen bra på mig känner jag. Om bara Maria kunde komma hem så jag somna säkert, hon har varit ute på roadtrip och skulle vara hemma typ nu.
söndag 12 juli 2009
Resultat mörksuggejakten
Själv fixade jag en punktering med 2mil kvar. Jag var då i gruppen med Stefan Carlsson. Patronen gick sönder också. Men banan var rolig med all väta iallafall.
lördag 11 juli 2009
Uppladdning inför Mörksuggan
Har tillbringat nästan hela dagen tillsammans med min kära familj. Först tog vi en tur runt Lugnet i fint solsken och ljumna vindar. Sedan åkte vi ned till stan och tog 11-kaffe, precis som pensionärerna. Efter det skulle Mamma och Mormor ut på stan lite, de tvingade med Pappa också. Men jag fick tillåtelse att åka ut och träna lite.Givetvis hade det börjat regna då, men det kom bara om vart annat i skurar och det var ändå varmt. Så det var ganska ok. Jag började med att veva runt Varpan för att få blod i de stela lemmarna kallade Ben. Huva vad tungt det gick. Jag var nära att avbryta efter 30min och åka hem, för då kom det också en ordentlig skur. Som ni ser nedan var jag j-ä-t-t-e glad:
Jag bet dock ihop och åkte hem efter dämparpumpen för att kunna justera trycket. Min Lockout har ju gått sönder som sagt tidigare och Mörksuggan är ju ganska snäll. Så om jag ska köra med öppen dämpare så måste den i alla fall vara lite hårdare. Dels för mastodontbacken i början men också för alla grusvägar.
Så jag tog först och laborerade med dämparen uppför Svärdsjöbacken för att testa hur Vidablick skulle kännas. Men det räckte inte till. Jag var ju tvungen att testa i terräng också. Så jag åkte upp till Lugnet och testade. Jag tryckte på uppför på asfalten och sedan tryckte jag på nedför på SM-banans utförslöpor.
Jag hittade tillslut en acceptabel nivå i luftkammarna. ca 150 PSI i den positiva och runt 100 PSI i den negativa. Cykeln blir lite högre än vanligt tack vare det höga trycket men den går faktiskt förvånansvärt smidigt nedför ändå, det höga trycket till trots. Dessutom så sjunker den bara 20% (enligt skalan på gaffelbenet) vid hård klättring uppför.
När jag kom hem så hade Mamma och Mormor börjat med maten. Blodpudding, falukorv, stekt färskpotatis, ägg och vitkål blandat med lingonsylt. Vilken fest. Efter det så mekade jag cykel, sedan tog vi en tur för att bland annat få på mitt bakdäck. Jag bytte från Michelin XCR Dry till Michelin XCR Dry för att ha det absolut optimalaste däcket imorgon.
Sedan körde jag en sightseeing med dem, och efter det så fixade vi lite kol och tändvätska för att premiär grilla vår "nya" klotgrill på balkongen. I sann grillpremiäranda fortsatte vi med bra väder vid premiären.
När jag och Maria gjorde vår absolut första premiär på balkongen så var det nämligen 2dm snö och vi hade då en engångsgrill. Idag var det ihållande blåst och snett regn. Men pappa är van och proffesionell grillare, så han fick ta tag i premiären och kycklingklubborna. De smälte i munnen.
Nu ska jag smaka lite av den 13åriga Tallisker som jag fick av Maria på min födelsedag. Snacka om optimal uppladdning. Vilket kan behövas imorgon då det är ett otroligt starkt startfält. Hoppas många av LVG-åkarna kör lika snabbt som mig uppför Vidablick, så att jag kan få lite skjuts ifatt efter toppen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)