Knämisshandel

Ser ni den röda ringen och pricken på knät? Det är en avbildning av min styrstam som jag fick idag under passet. Högra pedalen slog i en sten på väg upp i tramprörelsen och liksom sköt in mitt knä rakt in i styrstammen. Med tryck och fart. Det var skönt och smärtan följde mig som en skugga efter det. Nu brummar det härligt i knät. Mmmm...

Något annat roligt som hände under passet idag var att jag plötsligt hade kraft att trampa. Jag hade till och med kraft till att köra lite naturliga intervallen. Skit skönt. Då jag inte ens kunde köra en lätt plattintervall i lördags utan att bli förbannad över trötthet, låg puls och låg hastighet. Igår försökte jag mig på att hålla uppe tempot på en distans, det höll i en timme sedan rammade jag rakt in i segväggen.

Idag hade jag inga problem att köra 2.30 innan jag blev trött. Då hade Mattias "Valpen" Nilsson anslutit och vi pressade på Källslättenspåret. Valpens mest förekommande hela mening var: "Vikken jävla skit". Han är fortfarande inte så glad. Men han blev gladare på slutet då han såg att jag började bli krispig. Nu var det en riktig vägg som närmade sig, ingen segvägg som bara sätter sig i orken. Denna vägg var nära att sätta sig i hela kroppen. Och det var sååå härligt! äntligen kan jag bli trött på riktigt.