Frostig Kanontur

Detta är egentligen sista bilden som jag tog idag på Lugnets Skidstadio (alla följande ortnamn är klickbara och Google visar er var jag tog kortet), men jag tycke den passade som förstabild. Jag har trots allt varit ute på en kanontur idag i ett frostigt Dalarna.

Jag slog upp ögonen halv 9 och skickade ett sms till en av mina kompanjoner för dagen; Mattias Nilsson. Frågan var om det var Cross eller MTB som gällde idag och hur kallt det var. Svaret blev: Cross och cirkus -9°C. Så det var bara att slänga på en sadel på crossen och klä sig smart. Klockan 08:59 fick jag ett sms från de resterande 50 procenten i Team Kanel, Magnus Darvell, som löd:

"jag bangar å kör tc ist. Kör hårt"

Snällt av honom att ge oss betänketid...

Jag och Nilsson är inga veklingar i alla fall så vi slängde oss ut i kylan. De första 5 minutrarna sprutade tårarna, men sen frös tårkanalerna så man slapp vätan. Dagens bästa plagg var förövrigt Grip Grab mössan i Lycra® fleece och vintät front. Just den vindtäta fronten var guld värd idag, och den i kombination med fleece-tyget gjorde att mössan andades så att det inte blev blött. Perfekt.

I den arla morgonstunden är till och med Tisken vacker, speciellt idag med den myckna frosten på träden. Hur smart det var av oss att köra längdsmed vatten en kall dag som denna lämnar vi utanför.

När vi kom ut till Runn så blev det än mer vackert. Dimman dansade som trollbunden över ytan och gjorde soluppgången till ett skådespel.

Första stoppet för dagen skedde i höjd med Hälsinggårdsbryggorna. Och snart kan jag nog köra ett premiärpass på långfärdsskridskorna härifrån, då detta är den naturliga utgångspunkten för skrinnare. Längtan var stor en dag som denna. Tänk er att skrinna fram på en spegelblank is i denna trolska soluppgång.

Ute vid Roxnäs tog jag detta kortet. Underbart vackert med den spegelblanka vattenytan som ger djup åt både bild och själ. Tänk er denna utsikt tillsammans med en frisk vinterluft i lungorna ångandes fram på en lättrullad tub-beklädd cykelcross. Poesi.

Att köra med tub har sina nackdelar ibland dock. Vilket jag fick erfara 10 minuter efter ovanstående bild togs. Då tänkte jag pumpa i lite mer luft medan Nilsson justerade sadelhöjden för andra gången. Det jobbiga var att ventilförlängaren bröt av ventilen på tuben. Så det var bara att slänga handskarna och kränga av den väl-limmade tuben i kylan. Sedan blev det lite mer kylslaget meck för att få ur andra hälften av ventilen ur ventilförlängaren så jag kunde pumpa upp den nya tuben.

En halvtimme senare hade jag fått upp värmen i händerna efter tubbytet. Och det var dags för nästa mysiga vinterkort när vi lämnade Vika bakom oss. Solen hade fått lite mer höjd och gett oss lite mer värme, nu var det bara -7°C och vi närmade oss vårt fikastopp.

Tuberna fick bekänna färg på det hårdfrusna och hala gräset utanför fiket i Torsång.

Utanför Torsångs Café ligger den gamla ångbåten Bäsingen som tillhör Cafét vars anor sträcker sig till 1904 (<-Historia) då det öppnade. Deras specialitet är siktkaka med hästkorv och räksallad, även kallat "Hästräka". Den tar ofta slut runt somrarna, men en vinterdag som denna fanns smörgåsen självklart på menyn. Vår tredje ryttarkompanjon Johan Landström köpte sig nämligen en när han mötte upp oss på Cafét.

I Torsång parkerar man säkert cykeln utomhus utan att oroa sig för att låsa pärlan.

Inne på Cafét säljer de även lite cross-tillbehör, ja till den motordrivna sorten alltså. Ett par handtag av denna sort skulle inte suttit fel idag dock.

Tillbaka inne i Falun, vid Ingarvet togs detta kortet och då hade Mattias cyklat med punktering i några kilometer. Dagens andra punktering, men då det bara var några kilometer hem så valde han att cykla med tom tub. En av tuberna fördelar fick således bevittnas också.

Grabbarna sprätter gladeligen fram på dagens enda grus/gångväg. Mattias lämnade Johan och mig strax efter detta. Och vi skarvade vidare runt Varpan. Vilket gav mig en totaltid på 3 timmar och 30 minuter denna dag. Tyvärr hade jag hastighetssensorn på vinterhojen, men vi körde i alla fall runt de två sjöarna Runn och Varpan. Vilket borde gett en sträcka på runt 85km. Snittpulsen hamnade på 142 och ett max på 167. Nu väntar bara resten av vintern och vi är beredda!