tisdag 7 april 2009

Slakt i Högbo

Huva, jag minns inte att det var så jobbigt att köra korta hårda intervaller. Men det var även roligare än jag minns. I vinter har det mest varit 15-20minuters intervaller, och några få 30sekunders i kombination till tidigare nämnda intervaller eller i slutet på vissa distanspass.

Men nu börjar säsongen närma sig och det är dags att stressa lite. Så efter jobbet idag så hade jag bestämt mig för att köra lite intervaller uppför Högbobacken. Ni som körde LVGSM körde denna backen nedför efter den branta Sjulsarvsbacken där mycket publik stod. Jag startade nere i korsningen med refugen och så körde jag ända upp till hopptornen.

Första intervallen fick jag sällskap av Lars Belckur som redan hade kört tre stycken. Vi höll jämnt hela vägen upp och pressade oss rejält. Det var Bleckurs snabbaste intervall och jag klockade mig själv på 5.03. I intervallen efter slaktade jag mig själv totalt i första branten. Ett lätt misstag när man kör Högbo. Den intervallen blev 40sekunder långsammare.

De två sista körde jag på runt 5.30... fortfarande helt slaktad med dålig puls. Det tar nog några kortintervallpass innan jag blir van. Det ska bli kul. Och bara för det ska jag köra fyraminutare med Nilsson och Darvell imorgon. Nu har jag intervall hosta och sitter fast framför hockeyslutspelet. Heja HV71!

Jag tog Sjulsarvsbacken ned, lite snö och skidspår kvar än.

Men solen låg på fint och värmde.

Det var inte bara jag som var ute i solens värmande strålar och plågade mig, skidåkarna passar på så länge snön och spåren ligger.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar