.jpg)
Foto: Henrik Öijer
I första heatet så seglade Jens lätt iväg efter första kilometern och Henrik låg fint på hjul i nästan ett varv. Sedan låg vi solo allihopa på andra innan jag kom ifatt Henrik och jag drog vidare med motionären på hjul. Han passade sedan på att köra ifrån mig på tredje varvet. Jag blev stum, stummare, stummast. Mest var det ryggen som sade ifrån och jag kände viss panik att fjolårets crossrygg var tillbaka. Då kunde jag köra i ca 30 min innan ryggen krampade ihop.
In för andra heatet så sköt jag fram sadeln och Henrik valde att byta cykeln mot kameran. Denna gång hängde jag istället med Jens i ett helt varv. Dock märkte jag att han tog det lite lugnt i kurvorna och vi gjorde en varvning på 07.30. Och efter det så stack han direkt och jag fick kötta ensam. Bästa varvtiden detta heat för Jens blev 7.05, så ja han höll igen lite i början.
Heat tre såg ganska likt ut bara det att jag tröttnade tidigare. Och jag körde bara halva sista varvet för att lägga mig på rulle och stressa Jens lite. Vilket gav resultat då han pressade ned tiden till 07.02. Det gav även resultat för mig med en maxpuls på 185, bara 3 slag från max.
Banan som vi har kört är sjukt rolig, men än lite väl tuff för min tunga kropp. Många svängar och lite mer backar än tidigare drar både i smilbanden och i benen. Jag är duktigt stum nu efter loppet. Men efter stum kommer snabb.
Avslutningen på denna cykeldag kunde inte varit bättre. Då Mr Cadel Evans visade att MTB fostrar hårdhet och elegans, då han sopade hem VM-guldet i landsväg just nyss. Det har varit riktigt roligt att SVT har visat hela VM och jag hoppas att de fortsätter i samma stil och kanske till och med fortsätter med att också visa MTB och Cross.
.jpg)
Avslutar med en bild från banans nya parti, vilket är ett av de roligaste; Droppet.
Foto: Henrik Öijer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar