Depp & Pepp

Som rubriken lyder så har dagen hittills speglats av både Depp och Pepp. Jag rivstartade dagen med ett basmöte på Arbetsförmedlingen som mest kändes förnedrande och ett totalt slöseri av tid. Det är helt absurt att skattepengar går till en verksamhet som mer kan beskrivas av en lektion i mellanstadiet. De sa absolut inget som inte vilken elev som helst i grundskolans mellersta klasser kunde listat ut.

Speciellt värdelöst kändes det när jag har en praktikplats som jag kan göra mer nytta på. Men tydligen måste man ändå gå på dessa deppmöten bara för att få ersättning. Vilket leder mig till mitt andra depp. Tydligen är jag bara berättigad det lägsta minimibeloppet från A-kassan. Så går det när man inte har fasta jobb utan en klar framtid. Sådana jobb har jag inget emot och tiderna går mer och mer mot sådana anställningar. Så jag förstår att fler och fler går ur A-kassan, för de hänger inte med.

Det känns då mer motiverande för mig att ta tag på allt detta själv för att slippa alla nedrans papper som ska fyllas i med största möjliga byråkrati. För helt ärligt får jag ut mer av att sköta mitt arbetssökande och tillfälliga jobb och egna lösningar. Än att svära mig gul och blå över alla absurda regler. Ta detta bara att det är samma ersättning om jag sitter och inte gör ett smack mot om jag sliter räv på en praktik. Nä jag är inte bitter. Men det är bra nära att jag skiter fullständigt i att stå kvar som arbetssökande i deppförmedlingen.

Och så till pepp; jag gick efter mötet till Vibes och fick många stärkande vibrationer. Jag körde så hårt att jag blev kvitt all min frustration. Sedan träffade jag Stefan Määttä också, och fick snacka ur mig lite. Det var skönt. Och i eftermiddag ska jag jobba lite timme för Lugnets Äventyr, vilket också är pepp. Snart vänder det.