Trots att det blev lite sent igår, då sista pokerslaget drog ut på tiden, så var jag ändå ute och gick tidigt på morgonen innan frukost. En rutin jag hade innan jul och som jag hoppas att jag får tillbaka nu här nere i Belgien. Det är så härligt att vakna till med en frisk promenad i soluppgången.
Jag var ute och snurrade i en timme och hann då att bli jagad av en hund. Eller ja den spang efter mig och jag var tvungen att vända mig om och ryta lite så den gick tillbaka hem. Och sedan när jag skarvade lite så kom jag in i ett lyxkvarter med stora fina hus med tillhörande rymliga och fintrimmade trädgårdar. Vanligtvis sitter husen ihop eller så pass tätt att man bara kommer igenom gåendes här nere. Så det var lite roligt att se dessa hus med gott om luft mellan varandra.
Där mitt i kvarteret så mötte jag en man som kämpade med att dra ut en soffa till sin bil. Han blinkade lite åt mig och pekade på bilen och soffan. Jag frågade på engelska om han ville ha hjälp och han bluddrade bara ur sig massa Belgiska. Men jag förstod honom och hjälpte honom in med soffan. Sedan tackade han och vi skildes åt som inget hänt. Sådant händer inte i Sverige va? Inte tusan ber man en främling om hjälp. Men vi borde göra det mer, det är som Emmas Slovakiska pojkvänn Miro säger; Vi (Svenskar) är så kalla och svåra att komma in på. Nog tusan ligger det något i det. Jag ska försöka vara än mer öppen och pratglad i framtiden i alla fall. Tänk vad ett litet soffmöte i Belgien kan göra.
När jag kom hem drog jag i mig lite frukost och sedan hoppade vi i cykelkläderna och åkte ut för en två timmars rullning. Killarna visade mig ett litet motionsområde runt en sjö där det fanns massa med små slingrande cykelstigar mellan träden. Det är sjukt kul att susa fram på hojen igen och där var det extra kul.
Vi hittade också en klätterställning där vi försökte mäta våra krafter, men det var bara Mattias som hade tillräckligt bra pedaler som klarade att gå från en sida till den andra. Mina och Manges pedaler löste bara ur och cykeln åkte ned på backen. Medan vi försökte tröttnade Mattias och började traila istället:
Sedan försvann han, men jag hittade honom snart igen. Kan ni se honom?
Ja Mattias gillar stora grävmaskiner, han blir som ett barn på nytt. Eller ja han är ju så ung att han nästan är ett barn fortfarande.
Efter kraftprovet och vår lilla kurragömma. Bar det vidare längs kanalen och vi vände vid denna båt. Där jag skymtade något speciellt bredvid det flytande huset:
En cool liten bubbla. Jag gillar de bilarna och denna var lite häftigt med rostiga flames. Killarna hade sett den redan ifjol och sagt att det var en "Oscarbil". Så rätt de hade.
Dagens träning:
1h powerwalk innan frukost
2h rullning
Medelpuls: 142 bpm
(lite senare blir det styrkeövningar)
Vad har ni tränat?
Jag blir ju nästan sugen på att cykla när jag läser... men det blir nog trots allt längdskidor i morgon, känns lite mer passande i -20 grader.
SvaraRadera/Mattias
Oj vilken fin, med kromade ögonlock och allt.
SvaraRaderaHär i Hässelby har det körts lite trainer.
Jag kom att tänka på "När lammen tystnar" när jag läste om soffhjälpen. ;)
/J
Fina bilder(1,2,3) Oscar!
SvaraRaderaBild 3 ger cykelsug i hela kroppen.
//Niklas
träna?
SvaraRadera